5 punkter om datalagringsdirektivet för nybörjare

Idag debatteras datalagringsdirektivet i riksdagen och eftersom det diskuteras mycket i sociala medier om den här händelsen har flera som inte är så insatta i vad direktivet innebär efterlyst en enkel förklaring. Jag tänkte därför försöka att lista upp några de olika problemställningarna här, så enkelt som möjligt. Fyll gärna på med frågor och förklaringar i kommentarsfältet.

1. Rent tekniskt lämnar vi alltid digitala ”fotspår” när vi använder oss av mobiltelefon och internet. Datalagringsdirektivets implementering i Sverige avser att spara ”uppgifter om vem som kommunicerar med vem, när det sker, var den som kommunicerar befinner sig och vilken typ av kommunikation som används” kan man läsa sig till i lagrådsremissen.

2. ”vem som kommunicerar med vem” innebär exempelvis att vi som land inte längre säkert kan garantera att meddelarskyddet upprätthålls, om kommunikation sker via digitalt media vilket inkluderar mobiltelefoner. Meddelarskyddet finns inskriven i svensk yttrandefrihetsgrundlag och tryckfrihetsförordningen som svenska journalister måste följa och som innebär att den som lämnar uppgifter måste få sin identitet skyddad, likväl som att uppgiftslämnaren får vara anonym. Svenska myndigheter får enligt dessa regleringar inte eftersöka källor, men har i dagarna uppmärksammats bortse från det.

3. när det sker, var den som kommunicerar befinner sig” – hur det kan se ut i praktiken har den tyska politikern Malte Spitz låtit illustrera genom att offentliggöra vissa av sina data. På en karta kan vi under en tid följa Spitz var han befann sig och hur länge han var där. Klickar du på den röda pilen under kartan kan du se det animerat.

4. Direktivet från EU avser fall av grov brottslighet. Emellertid avser svensk riksdag vidga användningsområdet till att inkludera även smärre brottslighet, sådant som endast leder till böter i normala fall. Detta kan man läsa om i Polismetodutredningen. I den föreslås även att data ska kunna plockas ut av polis utan att brottsmisstanke finns.

5. Direktivet kommer att omarbetas. Eftersom det har konstaterats bryta mot mänskliga rättigheter har Tyskland, Rumänien och Tjeckien därför avslutat datalagringen tills direktivet blir omgjort. Några konsekvensbedömningar har inte heller genomförts för den här typen av direktiv och efter att det införts och använts i stora delar av Europa de senaste åren saknas fortfarande statistik på att direktivet fungerar enligt avsikt.