Flickan som skrattade sig in i näthistorien

För att vara en plats som ofta anklagas för att bestå av hat, illegal nedladdning och porr, har nätet en märkligt kärleksfull relation till söta saker. Det är bara att ta en titt på de Youtubefilmer som varit som störst genom tiderna. 2007 fångade ett par handhållande uttrar våra hjärtan, 2008 skrattade en svensk bebis åt när pappan härmade en mikrovågsugn och när Read Write Web härom månaden sammanställde tidernas mest sedda Youtubeklipp var det bara två filmer på listan som inte var musikvideos – av dem var den sötklassikern Charlie Bit My Finger – Again! en. Det planlösa surfandet centreras ofta och gärna kring söta saker.

Det är därför mycket möjligt att den intervju jag gjort med Thomas Ekström är helt onödig. Jag ville ha svar på frågan varför den film på hans dotter när som hon sveper ner en leksaksbil från en hylla och sedan skrattar ondskefullt blivit så populär. Svaret känns självklart: det är ett sött barn. Det är essensen av vad folk vill ha. Om barnen dessutom gör något som kan kopplas ihop med en popkulturell referens, eller om de försöker bete sig som vuxna, är det bara bättre. Klippet är som godis i hyllorna på en affär i vilken vi, likt 12-åringar som skjutit sin barnvakt, får härja fritt i.

Viktigt att dock att veta att tänka på att nätet är fullkomligt överlastat av den här sortens klipp. Sökningen ”cute baby” ger 260 000 resultat, bara på Youtube. Googlar man frasen får man 167 miljoner resultat. Hur går strömningarna på nätet till när just ett av dessa klipp, en nål i denna hysteriskt stora höstack, väljs ut till att bli den stora grejen? Och vad spelar man, som uppladdare, själv för roll i denna serie av slumpar och utslag av massans vilja?

Thomas Ekström är född i Vasa, Finland, men bor sedan 2008 i Norge med sin norska fru och sin ett och halvt-åriga dotter. Hon är på väg ut ur den första tiden som barn, den gulliga åldern, säger Thomas.
- Nu ser vi tendenser till trotsålder, så hon är väl i nåt slags mellanstadium, delvis ett sött litet barn, men även en flicka med stark vilja. Ena sekunden vrålar hon som besatt, men så får hon ett russin och blir glad.

För enkelhetens skull kan vi kalla dottern Lisa. Thomas vill inte berätta vad hon egentligen heter, eftersom han och hans fru vill hålla henne anonym. Vilket är lite lustigt i sammanhanget.

Minst fem miljoner människor världen över vet nämligen vem dottern är. Nej förresten – långt fler. Tiden efter att Youtubeklippet där hon ”går över till den mörka sidan”, som rubriken antyder att hennes maniska skratt är ett tecken på, har varit hektisk. Thomas blivit kontaktad av nyhetsprogram, talk shows, tidningar och många andra. Klippet har dessutom plockats upp av en mängd andra nätsidor. Fyrdubbla antalet visningar klippet har på Youtube, så kommer vi förmodligen närmare den verkliga siffran.

Det anade inte Thomas när han en kväll för några veckor sedan laddade upp klippet. Eftersom han och hans fru har vänner och familj i såväl Finland som London driver han en blogg, där han lägger upp bilder och filmer från vardagen. När han en kväll hörde Lisas monsterskratt tyckte han det var kul, och gjorde sig redo för att dagen därpå försöka fånga det på kamera. Han lyckades, och när han tittade igenom klippet insåg han att det var roligare än han anat.
- Det var en extremt lustig reaktion när hon slog ner bilen första gången. Det var ett ganska vuxet beteende, typiskt ‘evil mastermind’ med de små knytnävarna, och sättet hon skrattade på och ansiktsuttrycket funkade riktigt bra tillsammans.

Thomas tycker sig ha bra koll på nätet och dess snackisas, och han har daglig koll på flera olika bloggar och sidor, exempelvis den sociala länkdelningssidan Reddit. Egentligen hade han inte tänkt sprida klippet på Lisa så mycket, men eftersom det blev så bra gick han ändå in där och tipsade om det.
- Jag trodde som mest att det skulle bli en “intern” sak där med kanske några hundra stycken som hann se den före den försvann ut i etern. Det visade sig fort att så var inte fallet.

Nej, så var inte fallet. Tipset på Reddit fick snabbt tusentals puffar och hamnade inom kort på förstasidan. För några månader sedan kom det ut siffror på att Reddit har 30 miljoner besökare i månaden, vilket skulle kunna innebära att så många som 1 miljon personer såg klippet på Lisa när det var uppe på förstasidan. Under natten klickade 150 000 personer in sig och såg filmen. Folk började höra av sig till Thomas.
- Jag tror jag fick de första mailen fyra eller fem timmar efter jag hade laddat upp filmen. Nästa dag fick jag mail från flera stora medier som Good Morning America, Ellen DeGeneres, osv. De följande dagarna kom bara fler och fler mail, mest från USA, men också England.

Nu, lite drygt tre veckor efter att Thomas tipsade Reddit om klippet på Lisa, har det hunnit gå flera varv världen över. Det har förutom ovanstående TV-program visats upp på nyhetssidor världen över – engelska, franska och många fler. Thomas och hans familj har dock hållt huvudet kallt.
- Vi har svarat på ett par korta frågor till TV-kanalerna, som t.ex. var vi bor och hur klippet fick sin början. Vi har försökt besvara på de vanligaste frågorna utan att ge ut för mycket personlig information. Dagbladet.no publicerade en liten intervju med mig (länk), den tyckte jag höll en helt ok nivå.

Längden är ett viktig del av framgångsreceptet om du vill skapa en viral Youtubefilm. Sekunder är hårdvaluta i den tuffa konkurrensen om surfarnas uppmärksamhet, och du måste ha ett ordentligt bra budskap, något som omedelbart väcker intresse, om du ska ta för dig av mer än en halv minut. Därför är det helt logiskt att diskussioner kring de bästa korta Youtubefilmerna titt som tätt poppar upp. Några klassiker är babybloopern ”Go! Bwaaah!”, en extremt snurrig nyhetsuppläsare från Haiti och ”Garbage Day”, en mordscen ur 80-talskalkonen Silent Night Deadly Night 2. Thomas tror att ett av skälen till klippet på Lisas skratts framgång är att det håller sig under 10 sekunder.
- Den är väl kanske lite kortare och mera ‘koncentrerad’ än de flesta virala filmer. Jag tror den träffar de flesta, oavsett ålder och kultur, den har en väldigt universell form av humor som alla förstår.
Men personligen ser Thomas inte filmen som något unikt.
- Generellt sett har det varit svårt att se filmen objektivt eftersom det är min dotter, och jag själv som filmat. Om jag t.ex. hade varit god vän eller bara en utomstående hade jag kanske sett annorlunda på den.

Tanken har slagit Thomas att filmen ska kopieras, och hamna i helt andra sammanhang än originalet.
- Fast samtidigt verkar de flesta ganska lojala mot originalfilmen, om folk stjäl den och försöker ta credit för den är de flesta väldigt snabbt ute med att poängtera detta. Om någon försöker använda den i kommersiellt syfte utan min tillåtelse tror jag också jag hade fått reda på det ganska snabbt, mycket p.g.a. andra människor som vill ge upphovsmannen erkännande.
Han är heller inte orolig för att filmen på Lisa ska hemsöka henne under uppväxten, delvis på grund av att de inom familjen förmodligen kommer prata sönder den. Det i kombination med att hon är så liten nu tror han kommer ta udden av filmen.
- Det kunde nog varit värre om hon var 10 år gammal och folk ännu kände igen henne som 13-14 åring på skolan t.ex. Eftersom vi inte har tänkt göra fler filmer på henne är nog risken näst intill omöjlig att hon blir ett känt ansikte, redan nästa år kommer hon ju att se ganska annorlunda ut.

Lisas skratt har redan börjat remixas. Det finns som slow-motionvariant, utdraget till en längd av 10 minuter, kommenterat av en bäver och i en underlig katastroftappning. Klippet har redan tagit steget in i det interaktiva kretsloppet där material redan från början har överlevt sig själv och måste vridas vidare för att få utökad livslängd. Thomas har ingenting emot remixerna.
- Så länge de gör något nytt så. Det är ganska kul med sådana som lägger ner lite tid på det och gör en helt ny film där de till exempel porträtterar sig själva som min dotter. De mest populära är väl slow-mo versioner, naturligt nog. Det blir ju ett ganska effektfullt skrattparti då. Jag har ganska dålig koll på om det faktiskt finns populära youtube-remixare, men ringer David Lynch får han gärna hitta på något kul, och soundtracket får nog Angelo Badalamenti ta hand om.

Och där har vi väl honom, 2000-talsföräldern. Hans dotter har blivit du med hela världen, i en perfekt scriptad film för nätbefolkningens snabba vanor och smått absurda referenshumor. Och så långt har nätvanan hos svensson kommit att han inte ens är rädd att spridningen ska få någon negativ inverkan. Så naturligt framstår det att man en dag, tack vare internet, kan finnas på allas skärmar. Dåtidens 15 minuter av kändisskap har förvandlats till ett helt liv av latent kändisskap, som med hjälp av slumpen och nätet plötsligt kan realiseras för att sedan snabbt somna in igen. Lisa har blivit känd för evigt – men samtidigt redan, bara några veckor efter att hon lanserades för världen, bortglömd. I väntan på nästa gulliga unge remixar vi henne vidare till nya nivåer.