Trängselskattekampanjen: Kan man samla in 45 000 namn på papper i en digital tid?

Som den uppmärksamme läsaren av Ajour känner till genomför Expressens västsvenska edition Göteborgs-Tidningen (GT) en kampanj för en kommunal folkomröstning om införandet av trängselskatt i trafiken i Göteborg. Kampanjen väcker starka känslor, trängselskatten är inte särskilt folkkär. Men kommer kampanjen att lyckas? Det krävs 45 000 namnunderskrifter på fysiskt papper. I vår digitala tid är det kanske, oavsett ändamålet, en oöverkomlig uppgift.

Enligt lagen skall en kommunal folkomröstning hållas om tio procent av de röstberättigade i kommunen kräver en sådan, och om inte två tredjedelar av kommunfullmäktiges ledamöter säger nej. Även om två tredjedelar av kommunfullmäktiges ledamöter i dag är emot en folkomröstning kommer det politiska trycket att vara svårt att stå emot om motståndarna till trängselskatt lyckas mobilisera tio procent av medborgarna för sin sak.

Hur går då kampanjen? Sådär, skulle jag vilja säga. Efter nära tre veckors intensivt kampanjande har lite drygt 8 000 göteborgare skrivit på om kravet på en folkomröstning. Det innebär att GT måste samla in 37 000 ytterligare namn före den 16 februari om målet skall nås. Osvuret är bäst, men jag tvivlar på att GT löser den uppgiften. (S-politikern Leif Pagrotsky och GT har redan hunnit utbyta synpunkter i denna sak.)

Skälen till mina tvivel är två. För det första är det min bedömning att det är lättast att få in namnunderskrifter under de första veckorna av kampanjen. De som är mest negativa till trängselskatt och som starkast förespråkar en folkomröstning är sannolikt också de som är mest motiverade att snabbt underteckna uppropet. De 37 000 som återstår är – tror jag – svårare att övertala än de 8 000 som redan har skrivit på.

För det andra lever vi i en tid som blir allt mer digitaliserad. Om medborgarna i Göteborg hade kunnat kräva en folkomröstning genom ett par klick på nätet är jag övertygad om att GT hade haft goda möjligheter att samla in 45 000 namn. Men så är det nu inte. I stället måste medborgaren antingen leta upp en lista på stan eller i någon butik och där skriva på. Eller så måste medborgaren själv printa ut listan, skriva på, leta upp ett kuvert, frankera, skriva adress och via en brevlåda sända in brevet till GT. Här finns även en integritetsaspekt. Medborgaren måste ange namn med namnförtydligande, fullständigt personnummer samt bostadsadress.

Jag förstår att det inte kan vara annorlunda. I vår alltmer digitala värld finns det ännu inga tillräckligt enkla och säkra tekniker när det gäller den här typen av folkliga manifestationer. Vi har ju heller ännu inte kommit tillräckligt långt för att kunna genomföra digital röstning på valdagen. Men vi har kommit tillräckligt långt i våra digitala vanor och beteenden för att den typ av namninsamlingar som GT nu genomför skall ha en ordentlig uppförsbacke att ta sig an. Även om GT gör sitt bästa att puffa för kampanjen på t ex Facebook och Twitter.

För tydlighetens skull vill jag informera om att jag inte har någon entydig uppfattning i själva frågan om trängselskatt. Jag är ingen varm anhängare av lokala folkomröstningar. Jag tycker att beslut av valda församlingar i de allra flesta fall är ett bättre sätt att förverkliga folkviljan. Men jag tror inte det påverkar min bedömning av GT:s förutsättningar att lyckas med sin kampanj.

Följ gärna debatten på Twitter via hashtagen #votegbg.