Ica-kupongen är falsk – 5 sätt att avslöja en Facebookbluff

Låt oss först och främst göra klart: Nej, Ica delar inte ut 1 000 kronor i en kupong till dig om du delar en Facebookstatus med ”Tack Ica”. Men samtidigt, det är inte lätt att veta vad man ska tro.

107 vänster? Eller left?

Så här ser statusen ut som har delats tusentals gånger i dag. Det har varit svårt att ens logga in på Facebook utan att se någon som har tackat Ica för sin tusenkronors-kupong. Men det är inte sant.

Ica själv har gått ut på sin sajt och tagit avstånd från saken. ”Vi håller på att utreda vem som ligger bakom sajten”. Och det är inte helt lätt. Den som registrerat den amerikanska domänen kallar sig Anar Kali, som tycks hänvisa till någon Pakistansk gammal (osann) sägen. Men sajten i sig är tydligt skapad för lättlurade, kuponghungriga användare:

Det verkar inte som att tjänsten gör mer än att be användare sprida vidare deras budskap. Ett klassiskt gammalt mejl-spam-knep i Facebook-kläder.

Det spelar ingen roll att det är otydligt hur man ska få sin kupong, att grammatiken är en treårings eller att sajten heter Icakupong.us – svenskarna har under dagen delat kupongen som besatta.

Den internetvane lägger panna i handflatan, men för den något mindre vane är det kanske ändå inte så konstigt? För på en annan del av Facebook sitter Ica och gör en liknande kampanj där man lottar ut just 1 000 kronor, med slut på torsdag. Kanske inte världens bästa tajming, och framförallt: Vad ska användaren tro?

Varningsklockorna borde ändå klämtat i detta fall. Så:

Här kommer några verktyg för hur du kan avslöja en Facebook-bluff:

1) Är det för bra för att vara sant, är det också det. 
Då är det också det. Skulle du verkligen få en gratis Ipad om du delar något på Twitter? Skulle verkligen Facebook visa alla dina mejl om du inte delar en status? Nej. Är du ändå säker? Googla på saken.

2) Sök avsändaren.
Är det Apple, Ica, Ikea som har ett erbjudande så kommer de vara tydliga med sin avsändare. Du kommer hitta kontaktuppgifter, mejladresser och de kommer ALLTID använda en vanlig mejladress. Hittar du inget av detta – då är det sannolikt en bluff.

3) Granska sajten
Kolla på kampanjsajten som hänvisas till. Ligger den utanför företagets sajt? Kolla vad sajten heter. Har den en märklig adress, en egen domän (icakupong.us är ett typiskt exempel på detta) då är det sannolikt fejk.

4) Granska språket
En kampanj där vartannat ord är felstavat är inte en kampanj som kommer skänka bort saker på 1000-tals kronor bara för att du gör tre klick.

5) Måste du dela något?
De flesta fejk-kampanjer går ut på att du ska dela något till många och bli direkt belönad. Kom ihåg att 1) de kan inte mäta att du faktiskt har delat något till alla dina vänner – den möjligheten äger bara Facebook själva. 2) Därmed kan du inte belönas genom delning. Det är ett trick för att få volym och för att informationen/spamen/skämtet ska få en viral- och spamliknande effekt.

Det är lätt hänt att vi fortsätter att gå på sådana här saker – tänk hur länge vi höll på med mejl-spam där man var tvungen att skicka mejl till alla sina vänner för att jorden inte skulle gå under osv – men kanske kan vi tillsammans hjälpa varandra? Så blir vår nättillvaro mer spamfri.