Krönika: Jag blir så jäkla arg

Ja jäklar, vad arg jag kan bli ibland. På saker som absolut inte går att påverka med ilskan i sig — det förändrar sig inte för att jag blir arg. Som mjukvaran som avbryter avstängningen på min dator, för att fråga om jag vill uppdatera nu? Nej, det vill jag inte, jag har satt på mig jackan och kommer att missa bussen för att Adobe Acrobat lagt in en funktion som drar igång när jag stänger av datorn.

Eller ilskan som uppstod när jag läste om armhåle-gate. Ni vet, tjejen som inte rakat armhålan. Så mycket energi går till att hålla människor i schack med socialt tryck — när det gäller kroppshår alltså. Jag kan inte göra ett förbaskade dugg åt att folk har problem med hur andra ser ut, ändå slösar jag värdefull ilska på fenomenet.

Man ska ju inte vara arg, helst. Det är inte konstruktivt, eller nåt. Och till viss del stämmer det säkert, särskilt när det handlar om att veva mot väderkvarnar. Mina bästa slutsatser har jag antagligen inte dragit när jag varit förbannad, å andra sidan är några av mina ilsk-beslut något av det bästa jag gjort. Om man som jag är en sån där som tycker att ”är något dåligt så förändrar man det till det bättre”, så är ilska en klar tillgång emellanåt, helt enkelt.

Den kan kanaliseras till något positivt, till tankeverksamhet och utveckling precis lika gärna som det kan vara en negativ kraft. Det är inte ”sluta vara arg” som är grejen för mig, utan ”vara arg på rätt grejer”. Nåja, vara arg ”på rätt sätt” platsar väl här nånstans också. Visst, går det inte att förändra saker så skadar det inte att veta precis varför, så man lever med en skavank för att det är bättre än om den inte fanns. Ibland är det bättre med lite skit i hörnen än ett rent helvete.

Så hur väljer vi sakerna att bli arga på? Vad är viktigt egentligen? Det sociala trycket som finns behöver kanaliseras och riktas, men mot vad? Vi har världens chans att utöva socialt tryck mot maktfullkomlighet och -missbruk, men just nu får jag känslan av att kraften vi har till förfogande gemensamt, slösas bort på feldesignade mjukvaror eller hår i armhålan. Kanske för det är närmast till soffan den vägen.

På fredag ska det demonstreras i Stockholm. Likaså på lördag. Först för att protestera mot Saudi-affären och dagen efter mot Datalagringsdirektivet. Det är skönt att det finns folk som orkar dra i såna här saker. Det kanske finns fler aktiviteter planerade i helgen som har för avsikt att göra världen till en bättre plats? För även om man skulle kunna förledas att tro det, så är  det inte välrakade armhålor som skapar det.

Men bättre designade mjukvaror, däremot…