Minnesrunan som fick hela Norge att twittra

8436620173_b6277094fa_b

Foto: Leif Bryne cc-by-nc-sa

En minnesruna över en 88-årig helt okänd Oslokvinna blev helgens och veckans stora händelse i sociala medier i Norge.

I fredags publicerade Aftenposten en dödsruna över Eva Haddeland, som avled den 2 januari. Det brukar vara personer i övre medelklassen som bevärdigas minnesrunor i media. Och vanligen är det män – bara var tredje runa handlar om en kvinna, konstaterar genusforskaren Unn Conradi Andersen vid Universitetet i Oslo.

Men så skrev copywritern Alexanders Gjersjøe några avskedsord om sin granne i huset i Oslostadsdelen Torshov. Gjersøe fick kontakt med henne när han flyttat in och började undra vilka som bott där före honom. Han besökte henne sedan regelbundet, och fick höra ”triste så vel som morsomme fortellinger som ikke har funnet veien til noen historiebok, og som nå viskes vekk fra bydelens hukommelse”.

Eva Haddeland hade bott i huset hela sitt liv, sedan det byggdes. Hon hade aldrig gjort något som media över huvud taget skulle ha intresserat sig för. Man kan nog lugnt anta, att knappt någon av Aftenpostens läsare någonsin hade hört namnet förut.

Gjersøes minnesord är närmast en prosadikt, en enkel berättelse om fadern, modern, mannen som hette Ingar men aldrig kallades annat än Piggsvinet. Sju av de tio korta styckena inleds med ”I leiliheten” (lägenheten):

”Eva Haddeland har forlatt Torshov etter 88 år.

En trapp opp fra de 35 kvadratmeterne der Eva vokste opp med mor, far og fem søsken, i leiligheten de overtok fra skihopperen, som var så talentfull at han ble invitert til fornemme selskaper, fikk fri tilgang på alkohol, drakk, fikk tæring og døde.

I leiligheten hvor de smakte sin første tomat på deling, stjålet fra gartneriet over veien, der Einar Rose senere åpnet uteservering, og døren til gården måtte utstyres med lås, da oppgangen plutselig ble WC for øltørste arbeidere med gifteringen i jakkelommen.”(…)

”Jo da, hun vil bli savnet” (saknad), avslutar Gjersøe.

Uppenbarligen slog texten an. Gjersøes telefon gick varm med samtal och sms, texten fick tusentals delningar på Facebook och länkar på Twitter. ”Tusenvis av nordmenn deler Evas nekrolog. Rørende og velskrevet nekrolog går som en farsott i sosiale medier”, konstaterar Nettavisen.

På Twitter skrev @HanneBraten ”Dette varmer et Oslo-hjerte” och @JanneRee: ”Sterkt og vakkert”. ”Vakkert om ensomhet. Og savn av det som var. Og om historiene som ikke blir avisoverskrifter” skriver @GSteigen

TV plockade upp, och debatten i media drog igång.

”Jag ville skrive en nekrolog over en dame fra et annet Norge”, förklarade Gjersøe i Aftenposten.

Prästen Per-Arne Dahl tror att vi börjar bli trötta på det han kallar ”glitter och falsk idyll”.
- Derfor responderer vi på denne type nekrologer. Rett og slett fordi vi lengter etter det enkle og usminkede.

Dagsavisen har minnesrunan som förstasidesnyhet och låter en före detta biskop ta upp debatttråden om ensamhet: ”Se deg rundt. Bank på hos naboen” (grannen), manar han.

Men var Eva Haddeland ensam – eller bara tillbakadragen? Alexander Gjersøe säger till norsk TV att han tror att han vet vad hon skulle ha tänkt om det plötsliga intresset för henne själv:

– Hun var en dame som likte å trekke seg litt tilbake. Men konklusjonen må bli at hun nok hadde blitt skikkelig forbanna, så hadde hun telt til tre før hun hadde eksplodert, så hadde hun ikke vært langsint. Slik var hun, sier Gjersøe. Haddeland valgte nemlig selv å være alene.

Gjersøes egen tweet säger det kanske bäst: Fru Haddeland er under torva, som hun ville sagt det sjøl. Takk for naboskapet.

TEXT: Jonas Söderström, informationsarkitekt, ur-bloggare och författare till Jävla skitsystem!.