Readly vill vara tidskrifternas Spotify

Det går tungt för tidskrifterna i Sverige. Även om det finns undantag så kämpar de flesta med vikande upplagor. Arbetsmiljöforums tidning Du&Jobbet tappade 21,8 procent 2012. Teknikens värld backar med 10,4 procent, Vagabond med 17,8 procent och PC Gamer med 12,2 procent. Enligt TS statistik för 2012 tappar nio av tio tidskrifter på konsumentsidan i upplaga.

Nya vägar till läsarna behövs och kanske är det nya tjänsten Readly som kan bli lösningen för digital distribution av tidskrifter på samma sätt som Spotify blivit det för musiken och strömmande filmtjänster för filmtittandet.

Måndag 18 mars släpps appen Readly på App Store. Då blir det möjligt att för 99 kronor i månaden tanka hem och läsa alla tidskrifter som finns i Readlys utbud. Ett fyrtiotal titlar finns från start i sortimentet, ett antal som grundarna enligt uppgift räknar med att snabbt kunna utöka.

För att nå framgång handlar det nu om att få in så många betalkunder som möjligt. Därför har tröskeln gjorts låg för att läsaren snabbt ska komma igång som kund. Appen är gratis och registreringen kräver enbart epostadress, ålder och kön. Dessutom går det enkelt för läsarna att dela med sig av artiklar till andra via exempelvis Facebook och Twitter vilket kan bli en möjlighet för Readly att nå en större läsekrets.

Prova på-funktion finns också och det går att snika runt lite grann utan att betala. Ett nummer av varje tidning erbjuds på så sätt gratis. Vill du fortsätta läsa ytterligare nummer måste du dock bli betalkund.

Bilden nedan visar hur Readly-appen kan se ut
Readly
Montaget ovan visar till vänster hur omslagen på de olika tidskrifterna visas. Genom att klicka på ett omslag laddas tidskriften ner. Till höger ett exempel när ett nummer av Forskning & Framsteg laddats ner. Notera i nedra bildkanten hur en slide-linje underlättar snabb förflyttning mellan sidorna.

Hur ser då affärsmodellen ut bakom den nya tjänsten? Jeanette Fors-Andrée, account manager, svarar via mejl för Readlys räkning.

Hur har det gått att få till avtal med förlagen? Har ni många svenska? Internationella?

Jeanette Fors-Andrée: Vi har på kort tid varit i kontakt med samtliga större och de flesta mindre förlagen i Sverige och har blivit mycket väl mottagna överallt av högstaledningen vilket understryker att digitalt är en högprioriterad fråga.

Internationellt har vi inte börjat kontakta förlag ännu men kartlagt cirka 25 marknader, och sätter igång med några av dom första inom kort.

Vad möter ni för reaktioner från förlagen kring denna affärsmodell?

Jeanette Fors-Andrée: Det är naturligtvis olika. Allt från försiktig nyfikenhet till ”äntligen, vi har väntat på en tjänst som denna”. Många gillar upplägget men funderar på hur framtiden kommer att se ut och hur digitala tidningar i allmänhet och Readlykonceptet i synnerhet passar in i befintliga affärsmodeller. Alla är dock rörande överens om att en stor del av framtidens tidningskonsumtion kommer vara digital.

Kan du säga något mer om affärsmodellen? Fördelning mellan er och förlagen?

Jeanette Fors-Andrée: 70 procent av intäkterna går direkt till förlagen och fördelas efter vad och hur konsumenterna läser. Readly gör hela tidningshyllan tillgänglig för kunden för 99 kr, om kunden väljer att läsa en enda tidning under en månad så får den tidningen hela intäkten. Läser hon två (lika mycket och länge) så delar de på intäkten och så vidare.

Intäkten per läst tidning blir sannolikt lägre för förlagen men å andra sidan minskar tryck och distributionskostnaderna samtidigt som vi är övertygade om att vi kommer att nå nya läsare som mycket väl kan tänka sig att välja och vraka i surfplattan men inte gärna cyklar till kiosken för att investera 50-70 kronor för en enda papperstidning.

Tre utmaningar
Så långt Jeanette Fors-Andrée. Nu återstår frågan om Readly kan nå samma framgångar som Spotify. I potten ligger några kraftiga utmaningar som behöver lösas. Det måste vara enkelt. Det måste gå snabbt att ladda hem tidskrifterna. Det måste finnas ett stort utbud.

Enkelheten verkar Readly ha löst. När du väl är inne i appen kan du botanisera runt bland tidskrifterna, ser du någon du vill läsa klickar du bara på omslaget och laddar hem numret. Det finns också en sökfunktion utifrån kategorier och möjlighet att favoritmärka tidskrifter du särskilt gillar.

Nästa utmaning är att det måste gå snabbt att ladda hem tidskriften. En tidskrift är självfallet större än en låt på Spotify, och hur fort ett nummer laddas ner beror på uppkopplingen du har, men vid ett första test verkar det som att man lyckats hålla nere laddningstiderna till det klart acceptabla.

Kanske blir dock utbudet den största utmaningen av alla. Tidskrifterna hos Readly spänner så här från början över många olika kategorier från Forskning & Framsteg till Plaza Kvinna, Sweden Rock Magazine och MacWorld. Men det 40-tal titlar som i början finns tillgängliga måste snabbt få sällskap av fler. Annars kommer utbudet att kännas för tunt för att lägga ut 99 kronor i månaden.

Till sist kan noteras att om Readly slår kan det bli en framgång inte bara i konsumentledet utan även på skolor. Satsningar som Tidningen i skolan kan här finna nya vägar in i klassrummen med digitala läromedel. Allt fler skolor har tillgång till surfplattor och från pedagogerna finns det ett stort behov av att hitta nya digitala läromedel. Se bara Facebook-gruppen Ipads i skola och förskola som följs av över 6 600 pedagoger runt hela landet. Intresset är enormt för de nya digitala plattformarna och kan Readly slå sig in på högstadier och gymnasieskolor så kan en helt ny marknad öppnas. Problemet här är att det ofta saknas centrala inköpsrutiner för skolor och rektorsområden. I värsta fall måste enskilda lärare eller arbetslag kontaktas vilket gör det svårt att bearbeta marknaden.

Men som Jeanette Fors-André konstaterar, ”alla är rörande överens om att en stor del av framtidens tidningskonsumtion kommer vara digital”. Så blir det inte tjänsten Readly som förmår nå ut så kommer någon annan att göra det. Men Readly är först upp ur startblocken. Det är ett försprång som kan ge de fördelar som behövs.

/Mikael Hansson
Mikael är redaktör för InfoTech Umeå. Han bloggar på www.blogg.vk.se/mikael. Medlem i Digitaliseringskommissionens it-expertgrupp.