Tidskriften Respons – våga ta språnget ut i vårt digitala universum!

Den digitala revolutionen har minskat kulturredaktörers och kritikers makt och status. En författare är till exempel inte längre beroende av att en kulturredaktör publicerar en recension av boken eller att recensenten är någorlunda positivt inställd. I stället kan förlag och författare själva i kreativa, digitala former initiera diskussion och uppmärksamhet kring boken. En negativ recension är inte längre sista ordet. Debatten förs vidare på nätet, ibland av författaren själv. Tidningarna har dessutom skurit ner utrymmet för recensioner av fackböcker. Den nya recensionstidskriften Respons är en reaktion på denna utveckling.Respons – en tidskrift för humaniora & samhällsvetenskap – kom ut med sitt första nummer i början av mars. Tidskriftens ambition att återupprätta den seriösa fackboksrecensionen är lovvärd och satsningen är seriös. Första numret innehåller 32 recensioner, de allra flesta läsvärda och insiktsfulla, ibland provokativa och ifrågasättande. Statsvetarprofessorn Olof Petersson kritiserar den svenska valforskningen. Svante Nycander är kritisk till Kjell Östbergs och Henrik Berggrens Palme-biografier. Chefredaktören för Respons Kay Glans skriver kärleksfullt om utgivningen av Sigmund Freuds samlade verk.

Så långt är allt gott och väl. Tidskriften planeras komma ut med sex nummer per år och det är möjligt att texter med kvalitet i kombination med skicklig marknadsföring och annonsframgångar kan göra den till ett varaktigt projekt.

Men om tidskriften vill bli något mer än en angelägenhet för en liten, sparsmakad publik måste den våga sätta sig själv på spel. Tidskriftens hemsida är museal. Inga av tidskriftens artiklar finns tillgängliga digitalt. Det finns ingen möjlighet att kommentera böckerna eller recensionerna eller att kommunicera och interagera överhuvudtaget. Tidskriften reducerar sig till ett dockskåp och avsvärjer sig därmed alla möjligheter att bli debattledande eller ens att sätta avtryck i debatten. Är redaktionens idé att läsaren skall berätta för sina vänner om texterna eller kanske rent av kopiera dem och sprida dem till goda vänner i pappersform?

Det vore synd om Respons lovvärda initiativ inte får växa upp och utvecklas på grund av redaktionens beröringsskräck inför den digitala tidens möjligheter och risker. Det går utmärkt att värna tidskriftens grundläggande idé samtidigt som man i en vilja att göra avtryck i debatten tar språnget ut vårt digitala universum.