Valrapporteringen från Kenya: Jakt på våld, följd av tystnad

Roligast på östafrikanska Twitter den här veckan är de reaktionerna på utländska mediers bevakning av måndagens val i Kenya. Lite elakt sammanfattat har bevakningen sett ut så här: En intensiv jakt på blod och våldsamma sammandrabbningar, följd av en total tystnad.

Flera mediehus trampade rejält snett. CNN verkade ha glömt att vi lever i ett decennium där deras reportage faktiskt ses också av dem de handlar om. De publicerade bilder på något som förefaller vara unga män som leker krig i skogen, och presenterade dem i dramatisk ton som ”lokal kikuyu-milis, redo för valdagen”. Inslaget gav upphov till högljudda protester på nätet, som bland annat mynnade ut i den humoristiska Twittertaggen SomeoneTellCNN, där CNN får tips till fler reportage.

(CNN har bett om ursäkt.)

Märkligt var också New York Times stort uppslagna reportage, som handlade om våldsamma sammadrabbningar i Tana River för sex månader sedan, och som på något oklart vis kopplas till valet i går.

Svenska medier hårdvinklade på att nio poliser tidigt på morgonen dödades i ett bakhåll av separatister på kusten. Den nyheten lyftes knappt alls av kenyanska medier. Det ska nog delvis ses i ljuset av mediedebatten i Kenya efter våldet 2007/2008. Då fick medierna en del av skulden, för att ha spridit hets och hatpropaganda, men också otrygghet och rädsla genom att ensidigt fokusera på våldet. Den debatten är förstås svår i ett land med ung och skör pressfrihet, där en uppmaning till journalister att vara återhållsamma lätt leder tankarna till den inte alls så avlägsna censuren. Hos oss borde debatten vara lättare att ta, och lika intressant, för vår mediebild av afrikanska val påverkar också – både här hos oss, och där.

PS. Det har gjorts mycket bra bevakning av utländska medier också.

TEXT:
Leo Wallentin

frilansjournalist och konsult
Den här texten är också publicerad på Nairobikoll