Manning lär ha sagt i en chatt med Adrian Lamo att ”den här CPU-n är inte gjord för det här moderkortet.” Att han egentligen är en hon, enligt sin egna definition, har haft svårt att slå igenom i rapporteringen. ”Bradley Manning had gender issues” är det närmaste som går att hitta, som exempel på rubrik från BBC News, 2011. Detta trots att det handlar om den misstänkta läckan för Wikileaks. Den läcka som gjort att Assange räds utlämnande till svenska rättsinstanser pga oron för amerikansk vedergällning.
Breanna, som hon heter idag, påbörjade en hormonbehandling för könsbyte innan gripandet 2010. Det kommer antagligen att ingå försvaret i rättegången som nu äntligen bestämts starta 4 februari nästa år. I över två års tid har hon suttit häktad under vad som av FNs observatör kallats ”grymma och inhumana förhållanden” innan ens rättegångsdatum sattes. 

När en svensk wikipediamoderator vägrar lägga in information (och blockerar de som försöker) om Breanna Mannings egna definierade könstillhörighet, så motiverar han det med att folk inte vet vem Breanna är, och att konvenansen då säger att det är Bradley som gäller. Det finns en viss logik i det ur ett ordning och reda-perspektiv, men det fungerar även som en uttryck för hur konvenansen skapar ett hårt tryck i största allmänhet.
”Don’t ask, don’t tell” gällde och Manning utsattes för ett oerhört starkt tryck pga detta, enligt advokaten som lämnat in handlingar till rätten. Manning levde länge som öppet homosexuell, något som familjen accepterade. 2007 tog Manning värvning i den amerikanska militären för att få möjlighet till en collegeutbildning.
I november 2009 kontaktade Manning en rådgivare i frågor kring könstillhörighet och berättade om sina känslor och ville undersöka möjligheterna till en könsbytesoperation. Ungefär då, började Manning även uttrycka starka samvetskval, ett självpåtaget ansvar för när människor dog i kriget där hennes analyser användes. Flera vittnar om hur hon verkade olycklig och isolerad.

I januari 2010 visade sig Manning för första gången öppet som kvinna, under ett besök i Boston. I april berättade hon i ett mail för sin överordnade att hon led av könsidentitetsstörning (GID). Sergeanten säger sig dock inte ha läst det förrän efter gripandet, då även hormonbehandlingar för könsbyte upphittades bland Mannings tillhörigheter. Gripandet skedde i maj, två dagar efter det att Manning blivit entledigad från sin tjänst efter flera, emellanåt våldsamma, dispyter med sina kollegor.
Allt det här kommer att bli relevant information inför rättegången nästa år. Att försvaret kan komma cirkla runt eventuella psykologiska problem, orsakade av kombinationen könsidentitetsstörning och en omgivning där konvenans – ordning och reda – gäller, oroar en del. Eftersom många kämpar för att få bli respekterade och förstådda som människor med samma rättigheter som andra, kan ett sådant försvar underminera, är oron.
Onekligen är cirkeln i det här fallet ond. När det gäller Wikipedia behöver balansen mellan ”vad folk vet” och ”vad folk borde få veta” vara en dimension av beslutsbakgrund till för vilken typ av information som läggs upp. Ur ett kunskapsperspektiv är det inte alltid bekvämlighet som är av högsta prioritet. I det här fallet handlar det dessutom om hur man som leverantör av fakta och kunskap, klarar av att förhålla sig till potentiellt kontroversiella ämnen.
Varför media konsekvent vägrar förhålla sig till det faktum att Breanna Manning identifierar sig som kvinna, har diskuterats här och var. Flera försök har genomförts för att informationen ska slå igenom, men Manning fortsätter konsekvent att kallas ”han” och ”Bradley”. Världen förvägrar konsekvent Breanna Manning sin identitet.
”Don’t ask don’t tell” föll som praxis under stora jubel förra året, men för Breanna Manning är verkligheten annorlunda.