En internationell nyhetsförmedlare – News International – hackade telefoner (inklusive en telefon tillhörande ett barn som var saknat) för att få information till artiklar. De har erkänt att de betalat poliser för att få tillgång till data.
En kvinnlig polis i Irland avlyssnade sin ex-pojkväns telefon och kollade hans data insamlad under datalagringsdirektivet. (Hon arbetar nu i en anti-terroristgrupp i den irländska poliskåren.)
Den tyska telekomjätten Deutsche Telekom använde sig av insamlad data för att olagligt spionera på ungefär 60 individer, av vilka ett antal kritiska journalister, chefer och fackliga företrädare, för att hitta interna läckor. Företaget använde sin egna datasamling såväl som data från en nationell konkurrent och ett utländskt företag.
Två stora säkerhetstjänster i Polen använde vid två tillfällen insamlad data från 2005-2007 för att olagligt avslöja källor till journalister, utan rättslig översyn.
Myndigheten för datalagring på Irland undersöker för närvarande klagomål, där den irländska polisen anklagas för att göra bakgrundskontroller på människor som familjemedlemmar har förhållande med, och kontroll av s.k. ”vehicle histories”. Detta står att läsa i en rapport från 2010 från Datalagringsmyndigheten på Irland som klagar på att ”trots våra upprepade tillsägelser, lever inte poliser med övervakningsmöjligheter upp till den standard vi förväntar oss”.
Ovanstående exempel står att finna i en pdf utgiven av Edri, där förestående lagstiftning med övervakningskaraktär i EU, tillsammans med nuvarande, redovisas. Säkerheten för vilket data som lagras hanteras med, kommer alltid att vara avhängig av människor. Ibland till och med samma människor som skickar hotmail med rikshemligheter. Eller kanske rent av nån av de poliser som dömts för dataintrång, men fått behålla jobbet.
Den 21 mars förväntas riksdagen att rösta igenom datalagringsdirektivet. Planen är att sjösätta det hela den 1 maj.

Ämnen: dataintrång, datalagringsdirektivet, edri, EU, övervakning, Samhälle