Krönika: De bygger murar i min stad

I lokaltidningen läser jag om hur det byggs allt fler grindar på Södermalm. Och då pratar jag inte om dessa elektroniska monster SL smäller upp, utan gallergrindar och staket som ska hålla ”obehöriga” borta från bostadsrättsföreningars gårdar och utrymmen. Obehöriga i detta fall är allmänheten. Det som tidigare var genvägar för folk blir till senvägar. Nybildade bostadsrättsföreningar är numer maktfaktorer i stadsbilden och dess ordföranden självutnämnda kungar.
När den gård jag bor på omvandlades fick vi tre nya enheter. Jag bor i mittensegmentet, nummer 9. Några veckor efter sin omvandling var nummer 11:s första åtgärd inte ett stambyte eller att måla om, utan att bygga ett staket för att förhindra oss andra att använda deras utgång, som är mycket mer praktisk. De gillade inte ”springet”. Marken är min nu, och jag gör vad jag vill. Jag äger. Så jag bestämmer. 
Samhällsnytta och medmänsklighet är så 1900-tal. För två år sen var frågan aktuell i Hammarby sjöstad, när en journalist uppmärksammade önskemål från boende i bourgeoisiens högborg om att bygga fler staket eller kanske få ett s.k.  gated community. Detta är en vanlig företeelse i USA där stora bostadskomplex är spärrade med bommar och vakter för att endast boende ska kunna röra sig i området. Motiveringen är att det ska ge trygghet. Slippa kriminalitet.
Med säljord som ”livskvalitet”, ”framtidens boende” och annan livsstilsslang säljs nu de första lägenheterna i Victoria Park http://www.victoriapark.se/ ­ i Malmö. Sverige första grindsamhälle. Här finns affärer, restauranger och t.o.m. en biograf. Och bommar och vakter. För tryggheten. Underförstått för att slippa kriminalitet. Och en undersökning visar att en av tre svenskar vill ha ett inhägnat boende.
Det finns bara ett problem. Ett staket är den snabbaste vägen mot en falsk trygghet. En markering av vi:et som skapar ett tydligare ”de”. Göran Cars, professor i samhällsplanering, kallar det för en djupt tragisk samhällsutveckling. För problemen klättrar över grindar. Brott låter sig inte hindras av metall. Se bara på folk som sitter i fängelse. Folk låser in sig, och tror att bekymren försvinner. Blundar för samhället i övrigt. Ett bättre namn kanske vore strutsboende. ”Flytta hit och gräv ner huvudet i vår importerade sandstrand intill den tempererade poolen”. Inflyttning snarast!
Tills dess fortsätter kungarna av Södermalm att bygga nya murar. Försvarar sina slott. Från pöbeln. Från de andra. Nyrika är kända för att sakna smak. Nyrika bostadsklippmiljonärer visar inga andra tendenser.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

15 kommentarerFlest rösterSenasteÄldst

  1. Marcus says:

    Jag tycker inte att gated communitys skall vara förbjudna, men de säger väldigt mycket om vår samtid och att rädsla är en mycket stark säljande kraft.
    Det mesta går att sälja med rädsla ! Och folk är generellt ganska rädda och lättskrämda, det bör vara en av de enklaste saker i världen att med hot om pöbelkonfrontation skrämma upp några medelklassvenskar till att betala dyrt och begränsa sin egen frihet genom att självmant flytta till victoria park eller annan gated community.,

    • Roger says:

      På tal om att sälja på rädsla. Mina föräldrar blev pådyvlade ett larm till sitt nybyggda hus utanför Eskilstuna. Säljargumentet var att antalet inbrott hade ökat kraftigt på de senaste åren. Jag kollade upp det på www och det visade inte stämma alls. Men ett par snart pensionärer ifrågasätter inte det inte.

      • Marcus says:

        När det gäller villalarm så gick det ju en halvtimmas dokumentär om det på TV3 eller om det var SVT för typ 2 år sedan och då visade de att inbrotten INTE alls ökat samt att till och med de som sålde larmen på fullaste allvar trodde att inbrotten ökade lavinartat.
        De ville naturligtvis sälja men de trodde också mot bättre vetande att ”allt elände” bara eskalerade, kanske hade de gått någon säljkurs/kickoff/teambuildingjunk eller liknande.
        Vissa aktier som tex. Securitas osv har ju svarat väldigt bra på människors rädsla för att bli utsatta.
        Jag ser inget fel i att skaffa ett villalarm kombinerat med ett bra mekaniskt stöldskydd om man mår bättre av det, felet är ju att människors obefogade rädsla används som säljargument och politiskt slagträ av många med en agenda.

    • Damon Rasti says:

      Yes, rädsla säljer och ”trygghet” ÄR ett starkt argument. Tycker inte att det ska vara förbjudet heller, men jag vill att vi tänker till innan vi skenar iväg.

  2. Roger says:

    Jag började uppmärksamma denna gated communitysering av Stockholm för ca 10 år sen efter jag flyttat från huvudstaden. Och ja, det är ett av stegen mot en homogen och väldigt tråkig innerstad.

  3. Hej Damon!
    Intressant krönika. Det här med att folk sätter upp grindar och staket är dock enligt mig lite mer komplext än att bara vara en aspekt av gated communisering. Enligt traditionellt stadsbyggnadsmönster, som i gamla stenstäder var gatan helt offentlig, men sen fanns det en ganska tydlig gräns när man gick in genom en port till en halvprivat gård och vidare in i sin helprivata lägenhet.
    Det ganska enkla mönstret rubbades rätt rejält i innerstäderna under 60-80-tal. På många håll vändes hela kvarter ut och in, så att alla portar låg in mot gårdarna. Gatorna blev på det här viset helt stumma och slutna och ALL mark blev plötsligt offentlig.
    På samma sätt som ingen begär att folk i traditionella kvartersbebyggelser ska ta bort sina portkoder, så att alla kan gå in på deras gårdar, så tycker jag det är rimligt att folk som bor i dåligt planerade områden tydligare ska kunna definiera det som är deras eget. Och då inte främst ur en ägaraspekt, utan ur en psykologisk och trygghetsaspekt.
    Det här är en helt generell kommentar, utan att jag känner till de specifika förhållandena i just dina kvarter. Vad gäller mer utstuderade former av gated communitys så håller jag helt med dig.
    Vänligen Fritte

    • Damon Rasti says:

      De aktuella exemplet från Södermalm är bakom skrapan där man kunde gena lite förut. Du pratar om trygghetsaspekter. Vad ger det mina grannar för trygghet att jag inte kan använda deras port? Vill jag göra dem illa, klättrar jag bara över staketet.

  4. Är inte ”trygghet” bara en ursäkt för att få vara rädd för främlingar? Det är uppenbart okej att stänga ute om man gör det av anledningen att brottslingar ska få svårare att utföra sina brott, men jag tror att folk kanske vill stänga in sig på gården för att slippa träffa folk. Det är själva mötet som är obehagligt, speciellt om det är med någon som är annorlunda än en själv, ”tänk att ständigt behöva hälsa på någon konstig eller fattig person”.

  5. Nice! Jag gillar dina texter! Du sätter fingret på väldigt viktiga saker. Keep up the good work.

  6. Hey, en äkta Hammarby Sjöstadsbo bor där just PGA de öppna gårdarna. Det är ju fan hela grejen med området, att få ett öppet område.Inga gårdar är låsta, alla lekparker är allas.
    Om inte annat så eftersom sjöstan är ett barnområde – jag vill inte att mina ungar ska behöva memorera alla kompisarnas portkoder bara för att kunna ta sig fram.

  7. Uno Hansson says:

    Utan att någon juridisk utbildning så gissar jag ändå följande när det gäller ägandrätten. Äganderätt och rådighet över mark bygger på att den som först inmutat ett område OCH sedan fortlöpande använder detta i mer än ringa omfattning har användningsrätten (äger). Därefter kan t.ex. skogsägaren avverka och bedriva skogsbruk. Men de flesta bryr sig då aldrig om att kommersiellt eller behovmässigt utnytta o förädla svamp, bär, djurstigar osv. I Sverige gäller ju då allemansrätten i dessa fall. Detta bör rimligen även gälla inom bostadsrättområden samordnade med hyresrätter. Det som är inmutat är ju byggnaderna. Innan en del av dessa blev bostadsrätter så hade antagligen många boende under lång tid ”inmutat” gångstigar snett över gräsmattor osv. Är det i så fall någon gång någonstans prövat om inte ”allemansrättsägande” gäller i sådana fall?

    • Uno Hansson says:

      Jag skriver ”allemansrättsägande”, men det bör kanske vara ”allemansrådighet” istället. Rådighet gäller ju när någon arrenderar eller hyr något (vad jag tror i alla fall).