Krönika: Nej Mattsson, det handlar varken om mod eller yttrandefrihet

En av gårdagens stora snackisar på Twitter var nyheten att Ulf Nilson, krönikör på Expressen, även ska skriva krönikor för Dispatch International, en tidning med rötter i antimuslimska Tryckfrihetsssällskapet och starka kopplingar till Sverigedemokraterna. Ingrid Carlqvist, Chefredaktör för DI presenterade den nye krönikören på Twitter, och reaktionerna stod sedan som spön i backen.
Flera personer utgick ifrån att Nilson måste ha fått sparken från Expressen, eller åtminstone att han skulle få det nu. Få personer kunde ens föreställa sig att Nilson skulle kunna skriva för Expressen och samtidigt vara krönikör på DI.
Många var det som sökte Expressens chefredaktör under dagen för att fråga hur det låg till, men Mattsson är ledig och först väldigt sent på kvällen dök han upp med en bloggpost och flitigt twittrande om saken. Jag fick också ett mejl där han svarade på min fråga om hur han ser på att Nilson är krönikör för DI:

– Det ska han ju inte? Ulf har berättat för oss att han kontaktades av en person han känner och tidigare arbetat med, och som ville att han – som frilans – skulle skriva en text för en nystartad tidning. Det gjorde Ulf, men när han insåg vad det var för publikation och att den samarbetar med Sverigedemokraterna så kallade han i en TT-intervju sin medverkan för ”ett misstag” och säger till oss att han aldrig ska skriva för dem igen.
– Men debatten i sociala medier är ändå intressant: det är nog ingen som tyckt till på Twitter i dag som faktiskt har läst Ulf Nilsons text, den handlar alltså om krig och risker med atombomber och inte om främlingsfientlighet. Av det kan jag bara dra slutsatsen att den nätmobb som ofta går igång vid såna här tillfällen antingen tycker att just Ulf Nilson inte ska få krönikera i Expressen eller, möjligen, att texter som inte har tryckfrihetsrättsligt problematiska eller pressetiskt tveksammma ska få publiceras i just Dispatch International.
– Jag håller inte alls med om det här synsättet. Jag värnar tryck- och yttrandefrihet och jag har därför själv skrivit nyanserande artikelkommenterar i eget namn på Avpixlats sajt, jag tycker nämligen att det är bra att också etablerade publicister deltar i debatten. Vad tycker man på Twitter om det? Borde Expressens chefredaktör sluta svara på frågor i olika forum? Borde jag avstå från att föra fram mina åsikter så brett som möjligt? Det tycker jag att en och annan borde fundera på, faktiskt.

Jag ser framförallt två problem med Mattssons svar. Det första, uppenbara, är att ord står mot ord. Ingen går väl på sagan om att Nilson inte visste vad han gav sig in på? Ingrid Carlqvist hävdar dessutom att Nilson visste mycket väl vad han gav sig in på och att dealen var att han skulle skriva regelbundet, och alltså inte endast en gästkrönika.
Det andra problemet är hur Mattsson snubblar i sitt resonemang om yttrandefrihet.
Redan för över ett år sedan ifrågasatte jag Ulf Nilsons medverkan i tidningen Expressen. Den gången på grund av texter som publicerats i Expressen. Att han nu skriver för Dispatch International gör inte saken bättre. Jag undrar vad som hindrar Thomas Mattsson från att säga upp avtalet med sin krönikör, för jag köper inte hans förklaring.
Thomas Mattsson försöker få hela saken att handla om yttrandefrihet. Han gör det med ungefär samma argument som somliga internettroll använder då de skriker censur för att de ej får kommentera fritt på tidningars nyhetssajter. (Thomas Mattsson har för övrigt själv stängt ner kommentarsfunktionen i sin egen blogg.) Det är sorgligt att behöva förklara för Mattsson att detta inte handlar om yttrandefrihet, och att åsikten att Ulf Nilson inte är en lämplig krönikör för Expressen inte är detsamma som att försöka förbjuda vissa sorters åsikter. När det gäller moderering av kommentarer handlar det inte om censur, vem som helst har inte rätt att säga vad som helst på en nyhetssajt. Exakt samma princip gäller för krönikörer. Vem som helst kan inte skriva vad som helst i regelbundna krönikor i en dagstidning. Det är inte censur, det är redaktörsskap.
Det är faktiskt direkt löjligt att Thomas Mattsson, både på Twitter och i sitt svar till mig hävdar att Ulf Nilsons krönikor i Expressen kan jämföras med hans egna kommentarer på exempelvis Avpixlat. Att bemöta kritik eller felaktigheter som cirkulerar på nätet är självklart okej, men kan inte och bör inte jämföras med en tidnings fasta medarbetare eller de åsikter som publiceras på ett sätt som starkt kopplas till tidningens varumärke, som i fallet Nilson.
Eller menar Mattsson att alla åsikter ska få framföras överallt hela tiden, att allt annat är begränsande av yttrandefriheten? I så fall borde han släppa alla artikelkommentarer fria också, vilket jag i och för sig inte rekommenderar.
Det hela är så enkelt som att Ulf Nilson framför åsikter och samarbetar med personer som står för motsatsen till det Expressen alltid stått för, och därför lämpar han sig inte som fast krönikör i tidningen.
Däremot finns ingenting som hindrar att han eller andra med liknande syn på världen då och då släpps fram i en tillfällig debattartikel eller insändare, eftersom det kan vara intressant för läsarna att ta del. Men en persons frihet att yttra sig är inte avklippt även om personen ej publiceras i Expressen. Faktum är att de flesta inte publiceras i just Expressen, vilket inte betyder att de saknar yttrandefrihet.
Det handlar heller inte om mod, som Mattsson försöker få det till. Skulle det vara modigt att ta in någon av Avpixlats skribenter som krönikör i Expressen? Skulle det främja yttrandefriheten? Nej, jag skulle snarare kalla det för feghet, eller ängslighet inför en mindre skara människor som tror att redaktörsskap är att likställa med censur.
Men precis som jag skrev för ett år sedan är fasta krönikörer intimt förknippade med tidningens varumärke och det handlar inte om att en krönikör skriver något som Mattsson inte håller med om, det handlar om att en krönikör som i det här fallet Ulf Nilson är känd för att stå för en mängd åsikter som går tvärt emot tidningens grundhållning. Som klassisk kvällstidning drar sig heller inte Expressen eller Thomas Mattsson från kampanjjournalistik, eller att ta ställning för eller emot sådant som upplevs viktigt. Ett av syftena med att grunda Expressen var just att motarbeta nazism, och Mattsson själv påpekar att tidningen även tog ställning mot apartheid.
Det går att ta stark ställning för yttrandefrihet utan att släppa in vem som helst och vilka åsikter som helst på kolumnplats.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

12 kommentarerFlest rösterSenasteÄldst

  1. Norberg says:

    Klockrent skrivet, du lyckas sätta ord på något som jag själv har haft väldigt svårt att formulera.

  2. Tomas says:

    Det har varit känt länge att Ulf Nilsson hyser åsikter som går i linje med dem som Dispatch för fram, så hans medverkan där passar väl in i deras koncept.
    http://merafakta.nu/expressen-en-farlig-tidning-och-nilson-en-farlig-man/

  3. Dien says:

    Du är ju helt lost och fattar ingenting om yttrandefrihet och tryckfrihet….

  4. 4pax says:

    Ulf Nilsons reaktionära hållning är en av anledningarna till att jag alltid köper Aftonbladet …

  5. Johan says:

    Nej det går faktiskt inte…yttrandefriheten är absolut, annars är det ingen frihet.
    Du behöver såklart inte ta in det på ”din” kolumnplats, men lägg då ner snacket om yttrandefrihet. Det du pratar om då är DIN frihet, du skiter i alla andras…du tycker kanske den platsen är din? Du har ju rätt åsikter.

    • Förstår inte riktigt vad du menar, vad är det som faktiskt inte går?
      Yttrandefriheten bör vara absolut, ja. Men menar du att alla tidningar ska öppna upp, sluta agera redaktörer och publicera exakt allt som alla vill publicera?

    • Christian says:

      Ska man vara exakt så är ”Yttrandefrihet” något som handlar om förhållandet mellan individen och staten. I en diktatur finns det ingen yttrandefrihet, i en demokrati oftast ett större mått. Även Sverige har inskränkningar i yttrandefriheten, tex lagen om hets mot folkgrupp, men det handlar fortfarande om individens förhållande gentemot staten/samhället.
      Det betyder tex att om jag inte publiceras här, så är jag fri att själv publicera åsikterna någon annanstans. I en diktatur hade jag inte fått göra det. Där kan åsikter förbjudas att framföras överhuvudtaget.
      Men det ska inte förväxlas med rätten att säga vad som helst när som helst och hur som helst. Om den rätten hade varit absolut hade det tex varit helt okej för mig att dyka upp på vilket möte som helst dit allmänheten har tillträde och börja skrika svordomar så högt jag kan.

  6. Gunnar Lundh says:

    Tänk om alla, som lägger ner ett omfattande arbete på att kritisera Dispatch och Ingrid Carlqvist, i stället fokuserade på den vidriga livssyn som de hon och hennes gäng kritiserar, står för.
    Det är bland dessa islamister, som befinner sig på en intellektuell närmast bisarr och primitiv nivå, det är där man skall koncentrera sina mödor.
    PS Dina tankar om yttrandefrihet ger jag inte mycket för. Som många andra här.

  7. Molly says:

    Tycker att Andreas Ekström har tänkt rätt ang Nilson.
    http://www.andreasekstrom.se/2013/01/05/sleven-och-grytan/

  8. […] En idé som kan ta sig många olika former, men som är nära knuten till nationalismen. En idé som påverkat oss alla från barnsben, som är inbäddad i samhälleliga praktiker, institutioner och texter och som ofta klär ut sig och osynliggörs. […]

  9. […] hur den andra formen av censur fungerar och vilka konsekvenser den har för den enskilde. Det finns röster som arbetar för att han inte ska få skriva mer i Expressen bara för att han gått emot normen […]