Vilken betydelse har Twitter i den politiska opinionsbildningen? Och hur bör twittraren kombinera ett privat/personligt anslag med ett professionellt anslag för att bäst göra avtryck i opinionen? Det är några av de problematiker som uppmärksammas i Robert Olssons uppsats Medietango – om Twitters betydelse för opinionsbildningen. Läs vidare →
Vad skiljer en tittarstorm från en twitterstorm? Så löd den fråga som diskuterades i ett inslag i söndagens avsnitt av Agenda, där bland annat undertecknad, Cecilia Garme och Viktor Barth-Kron medverkade. Ja, vilka är skillnaderna egentligen och har twitterstormar någon betydelse? Läs vidare →
Under dagen har det cirkulerat länkar och kommentarer om den Augsburgska trosbekännelsen. Enligt Sveriges grundlag är sedan 1809 kungafamiljen tvingade att bekänna sig till trosbekännelsen. Så också den nyfödda Estelle Bernadotte.
I trosbekännelsen finns ett stycke som handlar om hur man ska förhålla sig till andra religioner. Där ska man, enligt trosbekännelsen, fördöma ”andra kätterier”. Bland dessa räknas till exempel muhammedanerna, muslimer, upp.
Wikipedia skriver:
”I teorin betyder detta att det svenska statsöverhuvudet enligt lag måste ställa sig mot islam och fördöma denna religion”
Vilka konsekvenser får det för vår framtida drottning? Flera ifrågasätter om det ens kommer att finnas en monarki i Sverige när Estelle tillträder. Men framförallt är det betydelselöst.
Ajours statsvetare och skribent Ulf Bjereld kommenterar trosbekännelsens fördömande av islam såhär:
”Formellt är det så, och media brukar uppmärksamma det med jämna mellanrum utifrån ett smålustigt perspektiv. Grundlagar är svåra att ändra, och en mindre ändring leder ofta till följdändringar. Det är inte ovanligt att grundlagar innehåller tankeelement som blivit obsoleta och föråldrade. Överhuvudtaget spelar grundlagen en liten roll i svensk politik (vi har t ex ingen författningsdomstol) och därför blir det sällan någon reell debatt i dessa frågor.”
