Foto: @kommunchef (har du en bättre upplösning - hör av dig!)
I dagens DN skriver jag om TV. Hur den inte bara står sig stark trots nätets utbredning, utan också växer för varje år.
Jag tycker det är fascinerande. Inte minst i all konkurrens med play-formaten, Youtube och de olika anytime-tjänsterna.
Samtidigt är det lite komiskt att krönikören Johan Croneman, i samma tidning, tar upp just play-tjänsterna som ett bevis på att vi gillar ensamtittandet på tv. Att vi inte gillar – och framförallt aldrig gillat – det samtida tittandet.
Jag håller inte med. Jag tror det ökande tv-tittandet handlar om människans behov av konstanter. När allt har blivit så flyktigt tycker vi att det är rätt skönt med tablålagd tv. Att vi alla har en TV hemma som vi kan slå på samtidigt och dela upplevelsen. Till och med prata om den samtidigt, via sociala medier.
Jag grävde lite i statistik inför mitt artikelskrivande. Mediamätning i Skandinavien (MMS) har i många år satt ut en mätapparat i 1200 svenskars tv-apparater. De utvalda representerar ett genomsnitt av svensken som har tv och mätningen ger därmed en bra bild av hur svenskens tittande ser ut varje dag och över tid.
Allteftersom fler har fått tv-apparater har så klart också tv-tittandet ökat, men även de senaste tio åren, där internet blivit allt större fortsätter det att öka. Så här ser det allmänna tv-tittandet ut de senaste tio åren:
Så många minuter tittar genomsnittsvensken på tv per dag. (källa: MMS)
Där ser vi att TV-tittandet ökat varje år sedan 2005. Och att vi tittar 16 minuter mer på TV i dag än för tio år sedan. Aldrig har vi tittat mer på TV än nu.
Men ännu mer intressant blir det när vi tittar på tittandet över samma tid, uppdelat i åldersgrupper. För man skulle kunna anta, eller åtminstone gissa, att det finns tendenser på att det vanliga TV-tittandet minskar kraftigt i de yngsta åldrarna. Men i stället är det tvärtom:
Källa och grafik: MMS
Här ser vi att tittandet på tio år förvisso minskat marginellt i den viktiga målgruppen 25-39 (både män och kvinnor), men kolla i kategorin kvinnor 15-24 år, den kategori som borde vara mest trendkänslig. Där har tittandet ökat. Men samtidigt har män i samma ålderskategori tittat mindre – där har det rasat allra mest, även om det skett en viss uppgång senast två åren. Och även i de yngsta åldrarna ökar det.
Men play-tjänsterna? De som jag skulle hylla vilken dag som helst och som Croneman redan är en framtid som är här? De går knackigt. Svtplay har förvisso drygt 1,1 miljon unika besökare varje vecka, men ser vi på MMS egen playmätning är det magra siffror.
Källa och statistik: MMS.se
Siffrorna ovan är från vecka 42. Där är alltså det mest tittade programmet ”Bonde söker fru del6” med knappt 100 000 starter – det räcker alltså att det klippet fått ett klick för att räknas. SVT kommer först på sjundeplats med ett program, men menar själva att de har störst totalt tittande, men få program i klicktoppen.(uppdaterat: @johannauf påpekar att spelningar i appar och livesändningar inte är medräknade i MMS)
Siffrorna är också intressanta att ställa mot övrigt webbklickande. Aftonbladets Schulmanshow menar att de snittar någonstans runt 350 000 ”starter” varje vecka, med en topp på 600 000 starter. Men playtjänster utanför de etablerade tv-kanalerna räknas inte av TV-bolagsfinansierade MMS.
Självklart ligger Youtube-tittandet betydligt högre. Siffror från 2008 säger att varannan svensk i åldern 13-25 hänger på Youtube varje dag.
Men trots allt det här fortsätter traditionell ångtv ta mark. Det _är_ fascinerande. Och jag skriver mer om varför jag tror det är så här.