Enligt en ny rapport – beställd av ett försäkringbolag – skiljer sig pensionen med upp till 36.000 kronor per år beroende på individens ursprungsland. För 70-talister krävs det att de som är födda utomlands arbetar tre år längre, och sparar 3.000  mer per månad, för att jämna ut skillnaderna.
Utrikesfödda 40-talister får 21.000 kronor mindre per år än genomsnittliga pensionen. 60-talisterna beräknas få 29.000 kronor mindre, och 70-talisterna 36.000 kronor mindre jämfört med inrikesfödda 70-talister. 
Jag ringer upp Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam, som har skrivit rapporten. Han berättar att man inriktat sig på tre grupper, 40-talisterna som stod för den den klassiska arbetskraftsinvandringen, 60-talister, och 70-talisterna som kom hit i slutet av 80-talet och början på 90-talet. Tvärtemot vad man kan tro, ser siffrorna dystrare ut för yngre generationer. Svärdman menar att främsta förklaringen är den ekonomiska kris som rådde i början av 90-talet i Sverige, och därmed dåliga förutsättningar att komma in i arbetslivet för unga 70-talister. Även bristfällig utbildning och diskriminering anger han som orsaker.
I undersökningen har man även tittat på årskullar boendes i så kallade LUA-områden (bostadsområden där det finns ett stort utanförskap), och siffrorna visar t.ex. att utrikesfödda 70-talister boendes i dessa områden endast tjänar 59% av vad en inrikesfödd (född 70-74) gör i genomsnitt. Samma grupp boendes utanför dessa områden tjänar 75% jämfört med genomsnittet.
Utredaren menar dock att det ej är för sent. Som individ gäller det nu att etablera sig på arbetsmarknaden och undersöka möjligheterna till att spara någonting. På banken, i en lägenhet, eller genom pensionssparande. Tyvärr finns det dock svårigheter med detta på grund av de redan låga inkomsterna. Han föreslår därför att staten ska låta löneindexera garantipensionen. Många utrikesfödda får garantipension baserad på prisutvecklingen, medan inrikesfödda får en inkomstpension som följer löneutveklingen. Generellt ökar löner snabbare än priser, det som kallas reallöneutvecklingen. Staten måste också underlätta privat sparande för grupper som riskerar låg pension. I dagsläget får man bara dra av 12.000 kr i privat pensionssparande oavsett inkomst. Det beloppet bör höjas för låginkomsttagare. Det bästa generellt är dock att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar, menar Svärdman.
Hans sista tips är att tänka sig för vilka jobb man tar. En seriös arbetsgivare med kollektivavtal är bättre, eftersom arbetsgivaren betalar in extra pension för arbetaren. ”Dissa arbetsgivare som saknar” avslutar han.
Rapporten kan i sin helhet läsas här.
Tipstack till Banar Reza