Det har skrivits mycket märkligt om Wikipedia sedan Anders Behring Breivik under rättegången förra veckan talade om att det var hans främsta källa till kunskap. I dag skriver Maja Hagerman en krönika i DN, med en intressant poäng, som tyvärr drunknar i en massa missförstånd.
Med tanke på hur många vi är som använder Wikipedia i dag, tycker jag att uppslagsverket förtjänar en debatt utan alla dessa missförstånd och faktafel, så låt oss ägna en stund åt att reda ut några begrepp:
1) Wikipedia är en folkrörelse – inte en förening
När den ideella föreningen Wikimedia Norges ordförande Jarle Vines under Breivikrättegången efterlyste fler skribenter på norska Wikipedia, för att göra det svårare för dem som vill redigera uppslagsverket för att driva en egen politisk agenda, så kallades han i en TT-text för ”ledare för Wikipedia Norge”, och Hagerman kallar föreningen för ”stiftelsen bakom norska Wikipedia”. Men Jarle Vines talar inte som representant för Wikipedia, och definitivt inte för ”Wikipedia Norge”. Wikipedia är en folkrörelse som utgörs av dem som redigerar på Wikipedia. Det är alla vi som ibland rättar stavfel, dubbelkollar källhänvisningar eller skriver hela artiklar. Jarle Vines är ordförande i Wikimedia Norge, en ideell förening som arbetar för att främja bland annat Wikipedia. Inte nödvändigtvis norska Wikipedia, för norska Wikipedia har inget med Norge att göra. Det är en Wikipedia-upplaga på norska. I ett land som Sverige, där vi ofta blandar ihop språk, nation och etnicitet är det värt att poängtera den självklarheten. Svenskspråkiga Wikipedia har många av sina användare i Finland och USA, och bland de största Wikipediaupplagorna i Sverige finns de finska, arabiska, norska och persiska.
2) Wikipedia är ingen källa
Wikipedia är ett uppslagsverk, ett försök att samla världens vetande. Det betyder att Wikipedia, lika lite som Nationalencyklopedin, lämpar sig referera till som källa i uppsatser eller artiklar. Till skillnad från Nationalencyklopedin är dock Wikipediaartiklar ofta källbelagda, och ett utmärkt ställe att börja leta efter bra primärkällor. Till skillnad från Nationalencyklopedin finns också en fullständig artikelhistorik, där du ser vem som gjort vilka ändringar i en artikel. En del användare är anonyma, andra uppträder under eget namn. I vilket fall som helst förväntas du, när du redigerar en artikel, förse dina påståenden med källor, så att andra användare kan verifiera dina påståenden. Faktagranskinigen följer samma enkla princip som kvalitetsgranskningen för dataprogram med öppen källkod (tänk Firefox): Ju fler som kan granska, desto större chans att fel upptäcks. Oftast fungerar det bra. Ibland lyckas klottrare och bedragare överlista de (många gånger fler) konstruktiva användarna.
3) Fria licenser är en säkerhetsventil
Wikipedia är till innehållet oberoende, inte bara gentemot kommersiella och politiska intressen, utan också från Wikimedia Foundation, den amerikanska stiftelse som sköter sajtens tekniska drift. Säkerhetsventilen här heter fria licenser. Genom att allt innehåll är fritt att kopiera, bearbeta och återanvända i andra sammanhang (det är därför det oftast inte går att illustrera artiklar på svenskspråkiga Wikipedia med bilder på t.ex. bok- eller skivomslag), kan vem som helst när som helst kopiera allt innehåll på Wikipedia till en ny sajt, och jobba vidare därifrån. Faktum är att det redan har hänt. För några år sedan var användarna på spanska Wikipedia missnöjda med hur Wikimedia Foundation kommunicerade kring tekniska förändringar, och samtidigt gick rykten om att stiftelsen övervägde att sälja reklam på sina sajter. Då kopierade användarna helt sonika innehållet och började jobba med ett nytt uppslagsverk: Enciclopedia Libre. Enciclopedia Libre finns fortfarande kvar, även om samtal nu förs om en återförening i diskussionsforumen på de båda sajterna.
4) Wikipedia blir aldrig färdigt
Det finns ett par avgörande skillnader mellan Wikipedia och traditionella uppslagsverk: För det första är Wikipedia ett uppslagsverk under uppbyggnad, och kommer alltid att vara det. Kanske en fjärdedel av artiklarna är relativt nyskapade, eller bara redigerade av några få personer, och därmed ännu inte tillräckligt faktagranskade, språkputsade eller fullständiga. En annan fjärdedel är väl genomarbetade, har meterlånga diskussionssidor där olika användare försökt resonera sig fram till vilka källor som är relevanta, hur artikeln bör disponeras, etcetera, och hälften av artiklarna befinner sig väl någonstans däremellan. På de flesta Wikipediaupplagor finns färdiga mallar som du, eller någon annan läsare, kan använda för att sätta en varningsflagga i toppen på artiklar som har brister, om du inte vill eller hinner ge dig in och förbättra artikeln själv. Några upplagor, som den tyskspråkiga, har tvärtom en process där nya artiklar måste granskas av fler användare än författaren. Wikipedia är, som mycket annat på webben, under evig uppbyggnad, och det är viktigt att som användare förstå det.
För det andra, och här gör Hagerman en relevant iakttagelse i sin krönika: Det finns ingen redaktör som fördelar arbetet på Wikipedia, och därför ingen balans i hur mycket som skrivs om olika ämnen. Så är till exempel både artiklar om dans och om hantverk ganska eftersatta på svenska Wikipedia, medan det finns en artikel om snart sagt varje bifigur i Pokemon. Skulle man bläddra igenom Wikipedia från A till Ö, skulle man alltså få en ganska skev bild av vad är viktigt i världen. Nu tvivlar jag på att särskilt många använder Wikipedia så, och jag har svårt att se framför mig exakt i vilket sammanhang det blir ett problem. I min värld är det bra om den som googlar på ”rasbiologi” eller ”Eurabien” får en saklig beskrivning begreppen och deras användning, ovanför alla rasistiska och konspiratoriska sajter som också dyker upp.
Maja Hagman beklagar sig över att den som söker på Wikipedia efter artiklar om rasbiologi hittar artiklar om gamla prilliga rasistiska böcker. Wikipediatexter där det också framgår att teserna inte längre är giltiga. Det skulle, menar Hagman, ge intrycket att saken ändå är värd att diskutera. Men så fungerar ju inte internet. Den informationen trycks inte på oss, som i en dagstidning, ett tv-program eller en bokhylla. Det här är information vi hittar först när vi redan bestämt oss för att söka efter den. Och då kan den i bästa fall hjälpa till att rasera några felaktiga föreställningar.
Wikipedia har en mängd brister, både sådana som så att säga följer med konceptet – och dem ska man som användare vara medveten om och gärna diskutera – och innehållsliga brister, som alla som är intresserade av projektets fortlevnad kan hjälpa till att avhjälpa, en efter en.
Men kan vi inte, snälla, försöka hjälpas åt att hålla diskussionen saklig, och kolla våra fakta?
Ordlista
Wiki – En typ av publiceringsverktyg som enkelt låter många människor redigera dokument tillsammans. Används till allt från företags intranät till Wikipedia. Det finns en uppsjö olika wikimjukvaror.

Leo Wallentin
Wikipedia – Ett uppslagsverk, öppet för vem som helst att redigera.
Wikimedia Foundation – Den amerikanska stiftelsen Wikimedia Foundation som sköter driften av Wikipedia, Wiktionary, Wikisource, Wikimedia Commons, Wikibooks och flera andra sajter, de flesta wikier. Föreningen finansieras av donationer.
Det finns lokala Wikimedia-föreningar i 39 länder, bland annat Norge och Sverige, underavdelningar till Wikimedia Foundation. De har ingen makt över innehållet på Wikipedia.
MediaWiki – En av flera wiki-mjukvaror. Just MediaWiki är wikin bakom bland annat Wikipedia.
TEXT: Leo Wallentin, journalist och wikipedian
Följ @leowallentin