Med anledning av kungens födelsedag idag skriver journalisten Ann Lagerström ett förslag på hur vi ska hantera kungahusets framtid.

Jag har ingenting emot familjen Bernadotte.
Jag vill bara inte ha något kungahus.
Och egentligen är frågan enkel.
Estelle.
Enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 16, har varje människa rätt att fritt ingå äktenskap och bilda familj. Det tycker Sveriges riksdag också. Och helt följdriktigt har alla medborgare i Sverige den lagliga rätten.
Alla utom Estelle.
Som kronprinsessa måste hon få sin blivande partner godkänd både från den sittande kungen/drottningen och regeringen.
Med andra ord är frågan enkel.
Kungahuset strider mot de mänskliga rättigheterna.
Så låt oss göra så här:
Idag fyller kungen 66 år. Om exakt ett år fyller han 67 och skall, enligt svensk lag, som ju bör gälla alla medborgare, gå i pension.
Samma dag inleds arbetat för att ändra grundlagen så att kungahuset kan avknoppas. Vid samma tillfälle startar förberedelserna för att införa en ny nationell tjänst: International Ambassador of Sweden, med uppdraget att skaka hand, klippa band och vara allmänt gästvänlig. Tjänsten behövs, statsministern har annat att göra.
Denna tjänst ska tillsättas av regeringen, löpa på tio år och ges till den som representerar landet bäst.
Kontor: Slottet.
Bostad: Drottningholm.
Tillgång till: Hovstallar och vagnar och slupar.
Lön: Skälig.
Administration, stab etc.: Betalda av regeringen beroende på uppdragets storlek.
Vem som helst inom landet som anses vara lämpad kan komma på tal för tjänsten.
Ett undantag finns.
Den första internationella ambassadörstjänsten går till den enda i landet som är utbildad för den:
Victoria Bernadotte.
Så istället för att bli drottning får kronprinsessan ett välbetalt jobb och tjänstebostad. Hon får inte längre del av hovets apanage, men pension för den tid hon jobbat som kronprinsessa och så får hon förstås behålla allt hon själv äger.
Jobbet har hon om hon vill fram till pension. Efter det tillsätts tjänsten som ovan.
Kungen och drottningen äger redan Solliden på Öland, och får istället för apanage en skälig pension för sitt livslånga arbete. Om de vill kan de privat fortsätta att uppträda som kungliga, men då utan kungahus.
Madeleine och Carl Philip blir också av med bidraget från hovet, får pension och under tio år en övergångslön för att sedan bli självförsörjande. Om de inte äger sina bostäder får de behålla dem och förstås allt annat som tillhör de själva.
Daniel har varit prins under så kort tid att han får en övergångslön på två år och blir sedan självförsörjande.
Och Estelle – ja, hon blir en allldeles vanlig flicka som får gifta sig med vem hon vill.
LÄS HÄR vad riksdagen skriver om de mänskliga rättigheterna i privat- och familjelivet.
TEXT: Ann Lagerström, journalist
Följ @annlagerstrom