Rädda lokaltidningen: Kan kommunen kliva in som mecenat?

JE Smith (CC-BY-SA)


Allt fler lokaltidningar får det kämpigare. Framförallt med sin papperstidning, men också med sin webb. Ekonomin går inte ihop och i allt högre takt avskedas journalister över hela landet.
Det är en stundtals uppgiven stämning, men jag tänker många gånger att det är en nödvändig process. Ibland behöver saker dö, innan det kan blomma upp något nytt.
Men vad händer i de små städerna? Där tidningen varit ett nav, en förutsättning för det goda samhällets utveckling. Visst, vi kanske får fler kollektiv av journalister som lokalt går ihop och skapar lokaltidningssajter. Internationellt har vi sett sådana initiativ och även i Sverige finns exempel. Det kan säkert vara början på något nytt.
Men alla de som inte har tillgång till nät? De är inte många, men de finns. Och i ett upplyst, demokratiskt samhälle som vill vara tillgängliga för alla innebär det ett problem.
Därför är det intressant att läsa Katrineholms kommunchef Mattias Janssons bloggpost om saken. Där frågar han just om detta och det är rimligt att tänka att han, som kommunchef, har ett ansvar och ett intresse för att information och samtal om samhällsútvecklingen hålls levande.
Detta har kommunen traditionellt löst genom att lägga miljoner på att trycka upp informationsblad, synas i lokaltidningar och andra sammanhang distribuera samhällsnyttig information. Lokaltidning har bara varit en del i att nå ut, men samtidigt fyllt en viktig funktion. Sannolikt läser långt färre ett informationsblad, än när information visas i en journalistisk kontext.
Så vad händer i samhället när Katrineholmskuriren dör?
Det är en allvarlig fråga och heller inte osannolik. Därför kanske det är viktigt att förutsättningslöst och utan tabun vågar diskutera olika lösningar.
Jag är övertygad om att journalistik idag kan finansieras av annonser. Kanske inte bara, men till övervägande stor del. Jag är övertygad om att vi bara är i början av att undersöka möjligheten och att just lokala plattformar har bättre förutsättningar än många andra att ta bra betalt av lokala annonsörer. För att de når rätt publik, för att annonsexponeringarna är relevanta för besökarna. Men det behövs experimenteras mer. Och webbannonsern måste också värderas upp.
Idag, på nästan alla tidningar jag har haft och har insyn i, får säljare högre provision på en såld printannons jämfört med en såld webbannons. Det har lett till att redaktioner själva får spåna fram finansieringsmöjligheter på varje ny satsning de gör på nätet. Annonsavdelningarna har helt enkelt inte hängt med, eller brytt sig. Webbannonsen har reats ut, som paketlösningar med print. Annonser har gjorts fula och skrikiga. Kunden har blivit allt mer blind för dem i takt med att annonsen blivit allt mer irrelevant. Det blir en ond cirkel där annonsen på senare tid handlat om att öka irritationsvärdet. Istället för att lägga den stora bannern över tidningsloggan, lägger man den under tidningsmenyn. På så sätt irriteras läsaren till uppmärksamhet. Tills den lär sig bli blind för den igen.
Allt det där är symptom på idéfattiga annonsavdelningar och utvecklare. Jag älskar Bonniers och Fredrik Strömbergs försök att göra annonsvisningar relevanta igen och tror att vi bara sett början av det.
Men det behövs mer. Och det behövs mod. Det behövs en ägare som bryr sig om vilka som läser och varför. Och det behövs också tålamod. Inte minst i de sammanhang där lokaltidningen är demokratiskt livsviktig för ett samhälle.
Därför tänker jag: Skulle kommunen kunna gå in som tidningsmecenat i en stad? Skulle de kunna, likt public service, stå som ekonomisk garant för en levande och oberoende tredje statsmakt?
Här finns massor av faror. Som att tidningen skulle kunna stå i beroende till kommunen. Vem ska utse chefredaktören? Vem ska bestämma inriktningen? Och hur slår man vakt om det långsiktiga oberoendet?
Det är relevanta frågor, men jag tänker att de redan har besvarats av andra? Som med fackförbund och deras tidning.
Skulle en lokaltidning kunna fungera likadant? Precis som facket finns på grund av särskilda intressen, finns också tidningen där. Facket har intresse av en publikation som lyfter de frågor organisationen driver, och har skapat en tidning med samma syfte. Vars förutsättning ändå är att det är en fri och oberoende redaktion. Som kan kritisera den egna ledningen. Men tidningen är ändå gratis för medlemmar. Den ingår i den avgift man redan betalar till facket.
Tänk er ett liknande scenario för en mindre kommun som Katrineholm. Kommunen lägger redan miljoner på att trycka informationsmaterial som distribueras på krångliga vägar. Utöver det köper de annonser i lokaltidningen för hundratusentals kronor varje år. Om man istället lägger dessa pengar på att skapa en tidning med att ”kritiskt granska, uppmärksamma och uppmuntra lokala samhällsinitiativ, både i privat- och offentlig sektor”.
Fokus skulle vara webb, men en analog printupplaga skulle även kunna beställas av invånarna.
Precis som vanligt kan privata företag annonsera och tidningen ha en annonsavdelning.
Kommunens roll är helt enkelt som garant för att tidningen överlever. Men också att tidningen får några trygga år på sig att hitta en form på nätet där man fokuserar på att sälja webbannonser. Inga inlåsningar av material, allt som skrivs finansieras i huvudsak ändå av kommunens invånare.
Givetvis sker all publicering på webben först och i print samlas gårdagens bästa nyheter upp för den som gillar det sättet att läsa nyheter.
Låt säga att man också skriver in ett avtal om att man, efter fem års tjugoprocentig marginalvinst så måste kommunen sälja sitt aktieinnehav, låta tidningen gå över till privata aktörer. För att säkerställa det långsiktiga oberoendet och att inte ingrodda kulturer skapar beroendeställning till huvudägaren.
Det finns säkert många fler saker man behöver fundera på. Kanske är det helt galet tänkt, men just nu går vi in i en kris som inte bara berör tidningen, utan också blir ett demokratiskt problem. Då behöver alla stenar vändas.
Så vad tror ni?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

8 kommentarerFlest rösterSenasteÄldst

  1. […] Karlsten skriver mycket intressant på Ajour.se bl.a. Skulle kommunen kunna gå in som tidningsmecenat i en stad? Skulle de kunna, […]

  2. Först och främst måste presstödet ses över ordentligt, det är en stor anledning till varför det ser ut som det gör.
    Se på Gotland, där NTM håller liv i två tidningar för att få så mycket presstöd som möjligt. Det hade varit mycket bättre om de hade kunnat få stöd för en papperstidning och sedan få stöd för att kunna driva en vettig webbplats.

    • Emanuel Karlsten says:

      Först och främst är ju svårt – hur lång tid har vi på oss? Att reformera presstödet tar tid. Tänker jag?

  3. Intressant tanke, men jag tror inte att kommunen ska gå in och finansiera lokaltidning så direkt. Utökade annonssamarbeten skulle jag välkomna, men den oberoende ställningen gentemot kommunen – skulle ta alltför stor skada.
    Men diskussionen om lokaltidningens fortlevnad är relevant och en diskussion i ämnet är högst välkommen. I dag ser vi hur många tidningar, min egen inkluderad, ändrar strategi på webben och stryper flödet av publicerade artiklar. Det är inte längre tabu att tala om betalningslösningar. Och jag måste medge att jag själv har ändrat uppfattning i frågan. Det är ju inget konstigt för oss att ta betalt för papperstidningen. Och då utgår jag i från att läsaren är intresserad av innehållet – inte av att köpa papper. Det är alltså innehållet som är vår produkt, inte att trycka papper. Det kan låta självklart, men i bland känns det som att man jobbar i pappersindustrin snarare än i nyhetsbranschen. Om man då betalar för vår produkt ska man så klart ha tillgång till vårt innehåll oavsett plattform. Jag tror att vi kommer att ha en sådan lösning inom en överskådlig framtid.
    Sen måste annonsförsäljningen jobba hårt på att hitta smarta och relevanta lösningar för webben.
    I alla hast…

    • Emanuel Karlsten says:

      Fast är det inte just så att man betalar för papper? Och bud, och paketering. Inte för innehåll?
      Problemet med ett utökat stöd till redan befintliga organisationer är ju att det blir ett indirekt sanktionerande av en struktur som är obsolet.

  4. ”Vill du verkligen ha socialiserade, statsfinansierade tidingar?”
    http://mindpark.se/swensenmodeller-eller-fran-google-news-till-google-journalism/
    Nå, jag tycker Lundblad är inne på bättre lösningar här: kombinera bara hans centrala journalistik med lokal, finansierad på samma sätt. Fondera medel. Lev på avkastningen. Och lägg ut allt öppet för alla att bygga på.
    Lokaltidningen som modell och koncept är inget som absolut måste bevaras. Det är dess betydelse och funktion som är viktig.