Skärmbild http://ostran.se
Den ”äldre tjänstemannen” som beklagar sig över att kvinnor hänger på restauranger istället för att ta hand om barn är en klassiker i insändarsammanhang. Sedan början på 2000-talet har den publicerats ett 20-tal gånger.
I går publicerades den igen – i tidningen Östran.
– Det är väl bara att inse att man har bidragit till att sprida en vandringssägen, inte mycket att göra än att bita huvudet av skammen och tala om att man har gjort det, säger insändarredaktör Ronald Rosengren.
”Jag har inget emot kvinnor, men frågar mig givetvis om dessa kvinnor inget eget hem har att sköta?”. Det är kontentan i en av de mest klassiska skojarinsändre som under åren spritts på landets insändarsidor. Trots det hade tidningen Östran aldrig hört talas om den tidigare.
– Nej, vi visste inget när vi publicerade den, men jag fick reda på det ganska fort efteråt, säger insändarredaktören Ronald Rosengren och skrattar lite åt händelsen.
I efterhand har han forskat i saken och hittat att den publicerats i olika sammanhang sedan 2004. Östran reagerade på insändaren och publiceringen var inte helt självklar. Han rådgjorde med ansvarig utgivare innan publicering.
– Vi tyckte båda att den var välformulerad och provocerande. Min tanke var att den var ren ironi, satir, inga tankar på att det skulle vara en vandringssägen, men när den cirkulerat så länge blir det så klart inte lika roligt.
Insändaren har fått många reaktioner. På Facebook har den delats över två tusen gånger och i kommentarsfält och brevlådor har ovanligt många hört av sig.
– Det hade utan tvekan varit mkt roligare att få som kommentarer på något som inte var på nåt man blir lite lurad på.
Finns det ett nytt ansvar hos en insändarredaktör att kolla upp om insändare är sanna eller spridda på nätet innan man publicerar i dag?
– Ansvar och ansvar, som insändarredaktör har man ett ansvar att ha en sida som speglar debatten i samhället, ta upp saker som är intressant och vettiga. Det är självklart att man inte ska bidra till att sprida vad som helst. Tidningsverksamhet är alltid sådan att varje dag har nya lärdomar, nya saker som man kommer att tänka på i fortsättningen och förhoppningsvis undvika misstag.
Östran kommer nu att publicera en text där man berättar om händelsen och misstaget.
– Det kommer så småningom komma ut på vår nättidning och i vår vanliga tidning där vi kommer att tar upp kommentarer och allt det här, säger Ronald Rosengren.
Uppdaterat: Nu skriver Östran själva om händelsen
****
Här är insändaren som sprids på tidningar (där endast ortnamnets byts ut för varje ny stad):
”Jag är en äldre tjänsteman som helt nyligen besökte en av dessa mindre restauranger i [ortsnamn], som tagit över distributionen av festmat sedan stadens hotell specialiserat sig på att förse tonåringar med öl.
Besöket företogs i sällskap med kollegor och syftet var att fira den instundande allhelgonahelgen på ett värdigt sätt.
Vad som särskilt slog mig, förutom de diminutiva portionerna till en kostnad av cirka 75 kronor per gaffelfylla, var att säkert 80 procent av restauranggästerna var kvinnor, flertalet dessutom i fertil ålder.
Jag har inget emot kvinnor, men frågar mig givetvis om dessa kvinnor inget eget hem har att sköta?
Har de inga barn att ta omsorg för?
Detta var en torsdag kväll, traditionellt den afton husmödrar brukar ägna sig åt städning av hemmet. Nu satt de på krogen och åt vildsvinsstek och drack rödvin, glammade och surrade som om de vore grosshandlare.
Annat var det förr. Då samlades herrar i mörk kostym för kultiverad måltid med tillbehör. Damer förekom, men nästan uteslutande i egenskap av servitriser. Det var en annan bättre ordning. Kvinnor hade annat för sig på den tiden, när hemmet, barnens uppfostran och ansvaret för hushållspengar vilade på dem liksom inte sällan också ett ansvar för äldre generationens välbefinnande.
Det fanns varken intresse eller tid för krogbesök hos dessa härliga kvinnor, som mellan barnbestyren och städning företog långkok och konservering i besparingssyfte.
Det är inte konstigt att företeelser som knark och skilsmässor var nästan okända, men nu är kvinnor i sin bästa ålder ute i svängen, ofta skamlöst utstyrda i korta klänningar och kraftigt målade om läpparna.
Vad sådant leder till vet man ju. Kanske borde deras män och fästmän tänka sig för, innan de lät sina kvinnor uppföra sig på detta sätt.
/’Ett ord i rättan tid'”
Vad som särskilt slog mig, förutom de diminutiva portionerna till en kostnad av cirka 75 kronor per gaffelfylla, var att säkert 80 procent av restauranggästerna var kvinnor, flertalet dessutom i fertil ålder.
Jag har inget emot kvinnor, men frågar mig givetvis om dessa kvinnor inget eget hem har att sköta?
Har de inga barn att ta omsorg för?
Detta var en torsdag kväll, traditionellt den afton husmödrar brukar ägna sig åt städning av hemmet. Nu satt de på krogen och åt vildsvinsstek och drack rödvin, glammade och surrade som om de vore grosshandlare.
Annat var det förr. Då samlades herrar i mörk kostym för kultiverad måltid med tillbehör. Damer förekom, men nästan uteslutande i egenskap av servitriser. Det var en annan bättre ordning. Kvinnor hade annat för sig på den tiden, när hemmet, barnens uppfostran och ansvaret för hushållspengar vilade på dem liksom inte sällan också ett ansvar för äldre generationens välbefinnande.
Det fanns varken intresse eller tid för krogbesök hos dessa härliga kvinnor, som mellan barnbestyren och städning företog långkok och konservering i besparingssyfte.
Det är inte konstigt att företeelser som knark och skilsmässor var nästan okända, men nu är kvinnor i sin bästa ålder ute i svängen, ofta skamlöst utstyrda i korta klänningar och kraftigt målade om läpparna.
Vad sådant leder till vet man ju. Kanske borde deras män och fästmän tänka sig för, innan de lät sina kvinnor uppföra sig på detta sätt.
/’Ett ord i rättan tid'”