Ett urval av sommarens nya musik på Spotify

Veckans SpotifyVeckans Spotify-sammanställningen har lyst med sin frånvaro den senaste tiden och är tillbaka fullt ut först till hösten igen. Till dess får du njuta av ett urval av den musik som släppts hittills i sommar.
The Lumineers oemotståndliga låtar hittade till slut till Spotify och fångade uppmärksamheten med både charm och kraft.
Two Wounded Birds sprudlade av surfig solskenspunk och sextiotal – samtidigt som de fullkomligt skrek av rock and roll.
Peaking Lights omvandlades till lugn och värme men var fortsatt lika ljuvligt märkliga.
Lemonade blandade en ömsom chilloutpräglad nittiotals-R&B med chillwaveaktiga psykedeliska åttiotalsrytmer.
Totally Enormous Extinct Dinosaurs gjorde sig bäst att skaka loss till på det dansgolv som intog hörlurarna snarare än nattklubben.
Bear Driver = ”Broken Social Dinosaur Fire” eller ”Arcade Jr. Scene” om du så vill. Influenserna var tveklöst tydliga.
Beach Fossils-gitarristen Zachary Cole Smiths soloprojekt Diiv lät som ett drömskt och psykedeliskt… Beach Fossils.
Och Vacationer lät som vad de heter.
Twin Shadow var storslagen, modern, öppenhjärtlig och brinnande energisk.
Ett Beachwood Sparks i originalutförande fungerade som bästa tänkbara sommarsubstitut.
Geoffrey O’Connors åttiotalsdrypande och syntdränkta mjukrock var osannolikt bra.
Ty Segall Band skapade något av den tyngsta och samtidigt mest medryckande musiken sedan Nirvana. Och skitigaste.
Att ”Bitte Orca” inte var någon tillfällighet bevisade Dirty Projectors med nya, såväl mäktiga som lättillgängliga konstigheter.
Stockholmskvartetten Holograms lyckades med bedriften att låta brittiska med upprätthållet intresset över ett helt album – fascinerande fräscha och urbana.
The Crookes nådde nya höjder, men utan att övertyga de redan initierade.
Frank Ocean gjorde det kloka valet att gå hela vägen med sig själv och sin röst – istället för att, som så många andra, använda ett uppbåd av gäster samt ett gäng producenter.
Geniet Kevin Rowland återvände som Dexys efter 27, till stor del, svåra år. Resultatet var, givetvis, tillika genialiskt och formidabelt.
Undergroundrapparen Aesop Rock tog ut sig fullständigt, överträffade alla förväntningar och rappade bättre än någonsin tidigare.
Nas förgyllde ett sanslöst hiphopår med det mest helgjutna han släppt sedan 1994 års debut “Illmatic”.
Drömska Purity Rings albumdebut var extremt i tiden och drog i alla trådar som är signifikativa för en stor del av den hippaste alternativa elektroniska musiken som produceras just nu – men med den stora skillnaden att de lyckades vara välvårdade hela vägen med en samling mer eller mindre perfekta och snitsigt tilldragande låtar.
Passion Pits fortsatte med att sticka ut från mängden och förmedlade låtar som sprudlade av glädje och inspiration.
Beat Connection var smittsamma, festvänliga, melodiösa och ojämna.
Musik som förekommit den här fördröjda postningen, samt singeltips och ytterligare tips hittar du som vanligt på Spotifierad.se eller i någon av mina löpande uppdaterade Spotifylistor:
2012: July, July!
2012: The Best Tracks
2012: The Best Remixes
Missa inte heller min alternativa sommarhitlista: 2012: Alternative Summer Hits
Illustration: Gustaf Öhrnell.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *