Skrivet av
Brian Einarsen
28 januari
Veckorna kring årsskiftet är alltid fattiga när det kommer till ny musik. Desto mer tid då att istället blicka tillbaka över året som gått. Årets första urval handlar därför om både och – alltså först och främst om den nya musik som vi, åtminstone de två senaste veckorna överösts av, samt kortfattat om det bästa från musikåret 2012.
Ingen missade väl att David Bowie efter tio års tystnad, och vid 66 års ålder, inledde året med att släppa singeln “Where Are We Now?”. Men uppfattade du också hur ömsint, melankolisk och fantastiskt vacker den var? Inte? Lyssna några gånger till.
A$AP Rockys debutalbum var efterlängtat under alldeles för lång tid. På gränsen till oroväckande lång tid. Men när det väl släpptes visade det sig vara variationsrikt, underhållande, lagom balanserat (med fina gästframträdanden) och i princip aldrig tråkigt. Det var nästan så att man blev förbannad, eftersom han gjorde allt rätt och närapå överträffade trenden han rider på.
Läs vidare →
17 december
De senaste veckorna har kanske framför allt dominerats av fina hiphop- och r&b-släpp. Till det senare hör dessvärre ännu inte Rihannas ”Unapologetic”, som fortfarande saknas på Spotify.
Själfulla Sinkane (från Yeasayer med flera) svängde på sin ojämna debut – som tydligt lyfte fram afrikainfluerade rytmer.
Alicia Keys senaste alster kanske inte levde upp till titeln, men så pjåkigt var det ändå inte sett till höjdpunkter som housepianot i “Listen To Your Heart”, crescendot i “101”, den intensiva och sångmässigt magiska Maxwell-duetten “Fire We Make” och så “New Day” förstås.
School Of Seven Bells lämnade med största tydlighet vålnaderna från det tidigare i år släppta konceptalbumet “Ghostory”, för att istället sprudla av något ofullbordade idéer samt… än mer spöklika stämningar och kyliga synt/shoegaze-melodier.
Läs vidare →
12 december
Spotify har låtit oss ta del av de mest spelade jullåtarna i Sverige sammantaget den 23 till och med den 26 december 2011. Listan bjuder inte direkt på några överraskningar utan speglar ganska väl vad vi, utspritt över åldrarna, väljer att lyssna på i juletid.
I spellistan nedan är låtarna rankade i fallande ordning, mest spelade låten överst.
Missa inte våra andra julspellistor!
26 november
Det har varit ett par relativt lugna musikveckor med få minnesvärda släpp på Spotify. Nedan följer några av dem.
Gypsy & The Cats följde upp succédebuten från 2010 med ett visst avståndstagande genom att bland annat vara krångligare samt mer analogt instrumenterade. Hitsen uteblev inte för den sakens skull.
Clinics erbjöd få glädjeämnen – bortsett från om du gillade melodilösa, repetitiva, störda och frånvända låtar som inte direkt bröt ny mark i förhållande till vad de gjort tidigare.
Läs vidare →
15 november
I dag började Spotify med att rulla sin beryktade och efterfrågade webbapp – som uppenbarligen är ett måste för att de på allvar ska kunna utmana webbaserade konkurrenter som till exempel Rdio och Pandora. Dessutom ger de användarna möjligheten att komma åt appen oavsett vilken dator de använder eller har rättighet att installera applikationer på.
Webbappen kommer att rullas ut de närmaste måndaderna på play.spotify.com, som sannolikt inte fungerar för dig. Men tack vare Thomas Kjemperud, och länken han tillhandahåller på sin blogg, kan du smyga dig in redan nu.
Testa Spotifys nya webbapp
13 november
Efter lång väntan fick vi till slut, på Spotify, ta del av den 22-årige kanadensiske indie-r&b-stjärnan The Weeknds tre, från förra året, släppta mixtapes – samlade på en officiell och remastrad samling.
The Weeknds av mörker höljda känslor svämmade över bland industriellt iskalla syntar och slöa beats, som skars itu av hans änglalika röst och blev, förstås, väl mycket att ta till sig på en och samma gång. Men uppdelat, framför allt den första delen “House of Balloons”, var det, förstås, närapå oslagbart bra.
Vitalic höll sig fast vid sin stil och sitt lyckade koncept som blandar hård fransk electro och techno med rock. Och han hade som vanligt en oförtruten känsla för att skapa episka låtar med ett enastående tryck och driv i sig – oavsett tempo.
Läs vidare →
6 november
Den senaste veckans musikaliska transsportsträcka tog oss från åttiotalssyntar och drömpop till powerpop och indierock – via julen.
Ice Choir smackade en ostskiva rätt i åttiotalsplytet på dig med fäbless för syntar, new wave och Scritti Politti.
Stumbleine följde upp sommarens vackra minialbum med fortsatt skickligt utförd elektronisk downtempo, eller chillwave eller indie-r&b om du så vill.
Tracey Thorns gudabenådade röst är allt du behöver i jul. På sin julskiva samlade hon tio tolkningar samt två egenkomponerade låtar – som alla på sätt och vis berörde julhelgen, årstiden eller vintern. Och oss.
Läs vidare →
30 oktober
Den senaste veckan ställde Kendrick Lamars rap och Lukids electronica merparten av övriga nya musiksläpp på Spotify åt sidan.
Trail Of Dead var lika passionerat frenetiska som de brukar vara. Mer behövdes inte.
Ostigt, javisst, men det var stört omöjligt att slå ifrån sig Diamond Rings känsla för pop, när han vräkte ned sina syntmelodier i åttiotalet och brottade fram hit efter hit.
Det tog tid men till slut landade Ryan Leslie fina kombinationen av rap och R&B i nytt material, som var precis lika ojämnt som väntat, med såväl givna höjdpunkter som sömnpiller.
Läs vidare →
22 oktober
Den senaste veckan gick inte till historien som en av de bättre vad gäller musiksläpp, men förutom att Bat For Lashes övertygade fick vi åtminstone möjligheten att bekanta oss med…
.., Halls, vars debutalbum var en hisnande upplevelse. Inte bara för att melodierna ofta lät som hymner, utan för att detta, det organiska, också räddades till sans av undersköna elektroniska syntar och beats.
Sången, och distansen mellan sången och melodierna, gitarrerna, var det som fascinerade mest på Tamaryns senaste alster.
Kitsuné firar tio år och för 14:e gången släppte detta hipsterskivbolag en samling i sin serie “Maison”, med ett nytt lass modern retro som inte gjorde fansen besvikna.
Läs vidare →
15 oktober
Det har varit tvärare musikaliska kast än vanligt bland den senaste veckans släpp – mellan tungt och mjukt och allt från indierock och hardcore till R&B och drömpop.
Tame Impala är inte bara en extremt begåvad och frustrerande bra musiker och producent, han är också ett smågalet geni – vilket hans senaste mer lättillgängliga material vittnade om.
Det var med viss besvikelse det konstaterades att A.C. Newman nya album inte motsvarade tidigare uppbyggda powerpop-förväntningar. Istället fick vi allt som oftast nöja oss med stillsam folkrock – om än bra sådan.
Lyckligtvis letade sig slutligen Last Dinosaurs albumdebut fram till Spotify och väl där bjöds vi på en sprakande power- och indiepopföreställning som var späckad med hits.
Läs vidare →
