Det har varit tvärare musikaliska kast än vanligt bland den senaste veckans släpp – mellan tungt och mjukt och allt från indierock och hardcore till R&B och drömpop.
Tame Impala är inte bara en extremt begåvad och frustrerande bra musiker och producent, han är också ett smågalet geni – vilket hans senaste mer lättillgängliga material vittnade om.
Det var med viss besvikelse det konstaterades att A.C. Newman nya album inte motsvarade tidigare uppbyggda powerpop-förväntningar. Istället fick vi allt som oftast nöja oss med stillsam folkrock – om än bra sådan.
Lyckligtvis letade sig slutligen Last Dinosaurs albumdebut fram till Spotify och väl där bjöds vi på en sprakande power- och indiepopföreställning som var späckad med hits.
Black Marble följde upp en lyckad EP och regerade vidare med dystra, och samtidigt charmiga melodier, mumlande sång samt analoga syntar som smittsamt hakade sig fast.
Lord Huron gjorde en känslosam, vackert skriven och orkestrerad debut.
Och punkrockande Paws var genomgående glada, positiva och energi- och fartfyllda stämningshöjare på sin debut – även om den inte bara innehöll textmässiga glädjeämnen.
Inte heller ville This Many Boyfriends vara sämre när de glatt spred en medryckande och underhållande pop, indiepop med en släng av postpunk, över tio relativt banala låtar.
Ett fantastiskt R&B-år spetsades till ytterligare med två album, det första, det magiska, av Miguel, innehöll också en av årets hittills bästa låtar.
Det andra stod Brandy för när hon revanscherade sitt misslyckade förra album med hjälp av duktiga musiker och producenter samt ett knippe dominanta ballader.
Tyske Boys Noize lät mer fransk än någonsin när han snyggt simulerade Daft Punk-house uppblandat med electrofunk samt den nästintill industriella techno han gjort sig känd för. Bland annat.
Hårt, galet och monumentalt brutalt – Trash Talk fortsatte på inslagen, nyasfalterad väg.
Mathrock-trion Tall Ships får nu sannolikt ett välförtjänt genombrott. De var lätta att avfärda, men ännu lättare att ta till sig.
Metz kaosartade melodier blåste skallen av dig om du inte förberedde dig genom att… skruva upp volymen ytterligare.
Dog Is Deads solskensdebut innehöll närapå ohälsosamma mängder perfekta, och vackert differentierade, poplåtar.
Dan Snaith gjorde sig (nästan) känd när han under artistnamnet Caribou släppte ett av 2010 års bästa album. Som Daphni körde han ett rakare och mer dansant spår med envetna syntslingor samt slingriga samplingar och beats.
Rhye, den från början hemliga superduon från LA, visade sig vara hälften dansk (Robin Hannibal från Quadron) och hälften kanadensisk (Milosh). “The Fall” heter deras nya och enastående sköna singel, som fullkomligt svävade fram över Milosh Sade-väna stämma, välplacerade stråkar samt ett Sébastien Tellier-liknande piano.
Fler musiktips hittar du som vanligt på Spotifierad.se eller i någon av mina löpande uppdaterade Spotifylistor:
2012: October Song
2012: The Best Tracks
2012: The Best Remixes
Illustration: Gustaf Öhrnell.
Ett urval av veckans nya musik på Spotify
