Skrivet av
Emanuel Karlsten

18 december

16 december

Allt som är fel med Kalles jul-debatten i en bild

Debatten om att Disney valt att klippa bort rasistiska nidbilder har varit intensiv de senaste dagarna. Själv tycker jag inte att det är så konstigt om man till exempel läser på lite om den svarta Disney-dockans bakgrund. Dockan är en ”Pickaninny”, en nidbild av svarta som dumma, slöa individer som var känslomässigt och fysiskt immuna – vilket innebar att de bara blev glada av ett kok stryk. Inte vill vi fortsätta att berätta en sådan bild om svarta? Och inte rasade när Fazer tog bort den svarta flickan på lakritskolan?
I övrigt har Wistikent skrivit bra, liksom Carnebro.
Men problemet med den svenska debatten sammanfattas kanske allra bäst av bilden från Facebookgruppen ”Vi som vill ha den riktiga Kalle Anka”.
Bilden nedan har, i skrivande stund, fått 115 000 likes. För att vi inte orkar tänka längre än så.

(via @blisk)

Så skapades "Ansiktsburk"


Videosnutten ”ansiktsburk” är ett av de första virala videoklippen i Sverige. 2001 började det spridas via epost på alla svenska internetuppkopplade kontor. Men fram tills nu har skaparna varit ganska anonyma. Därför är Jack Werners story om bakgrunden intressant nördläsning. De båda skaparna har fortfarande aldrig träffat varandra. Den ena, uppsalastudenten Johan Gröndahl, roade sig med att sätta svenska texter på libanesisk musik. Översättningen och musiken spred sig på nätet. Till Daniel Blå, reklamare på byrån Kramgo, som gjorde en flashfilmversion av musiken, med svenska undertexter och spred saken vidare. Till slut hade de båda skapat vår första virala hit och en betydande del av svensk internethistoria.
Läs Jack Werners text här, och här ser du klippet.

13 december

Påven och Jimmie Åkesson liknar varandra – tycker Twitter

Hela medievärlden har hysteriskt rapporterat om att Påven nyligen skaffat twitterkonto. Igår skrev han så själv sin första tweet vilket ledde till att han snabbt gick över miljonen följare på Twitter. Eller själv och själv. Reuters, som var närvarande vid den första tweeten, berättar snarare att det var ärkebiskop Claudio Maria Celli på Vatikanens kommunikationsavdelning som tryckte iväg tweeten. Detta efter att något strulade på ipaden och den åldrade påven blev tveksam. Hursomhelst har han därefter slängt iväg ett gäng tweets och konton som skriver på olika språk upprättats – och fler ska komma.
Den svenska vinkeln på storyn är kanske mer komisk. För när Twitter ska rekommendera vilka andra konton som är lik påven dyker en annan känd svensk upp. Frågan är vad Påven tycker om saken? Kanske får han Twittra mer innan Twitter kan göra en mer rättvis – automatisk genererad – jämförelse.

(via reddit)

6 december

Därför googlar Sverige efter Google

Foto: Aray Chen CC-BY-NC-SA http://www.flickr.com/photos/pandaray/2576981899/


Googles årliga sammanställning av mest sökta ord kan tyckas navelskådande nördigt, men säger egentligen ganska mycket om Sverige. För när 97 procent av nätsvenskarna googlar – i snitt över 30 miljoner gånger varje dag – blir det en sammanfattning om vad vi tänker på. Och hur vi använder nätet. Läs vidare →

Världens mest delade Facebookbild är fejk

Är du en av de två miljoner som delat världens mest delade Facebookbild? Då har du gått på en nit. För Nolan Daniels bild var bara ett skämt.

Nolans bild på Facebook


Bakgrunden är att det i USA har delats ut en drömvinst på över 200 miljoner dollar – men vinnarna har ännu inte trätt fram. Facebookaren Nolan Daniel såg sin chans, photoshoppade ihop en Powerball-lott med rätt sifferrad och postade bilden på Facebook med texten (översatt): ”Ser ut som att jag ALDRIG MER kommer gå till jobbet. Dela den här bilden och jag kommer dela ut en miljon till en slumpmässigt utvald person”.
Snart hade två miljoner Facebookare delat bilden. Därmed blev bilden den mest delade i Facebooks historia. Fler delade lott-bilden än Obamas segerbild, till exempel. Men det tog inte lång tid innan medier avslöjade den som falsk.
Det kan tyckas som en uppenbar fejk sak och enkelt att genomskåda, men vi Facebookanvändare tenderar att gå på även de enklaste sakerna.
Ajour har tidigare listat fem sätt att avslöja om något är fejk på Facebook