Cispa kan skifta internet från en civil till en militär angelägenhet

På Digital Trends kan man läsa om det nya amerikanska lagförslaget som seglat upp, kallat Cispa. Det upplevs som lika dåligt, om inte sämre, än det mycket protesterade mot Sopa. Men oddsen för att kunna förhindra att lagförslaget antas är lågt.
Cispa är ett förslag till en ”cybersäkerhets”-lag — den fokuserar inte primärt på upphovsrättsliga frågor (även om det också finns där) utan avser att öka utbytet av information mellan privat och statlig sektor för saker som uppfattas vara ”cyberhot”. Fokus ligger på sårbarheter eller hot mot nätverk eller system som ägs av amerikanska myndigheter eller företag; eller kraftsamlingar för att degradera, störa eller förstöra dylika nätverk; eller stöld av privat eller statlig information, där immateriella tillgångar även inkluderas.
Lagförslaget lyfter dessutom ansvaret från privatägda företag som samlar in och delar med sig av information mellan varandra och till staten. Utskottet ”Privacy and Civil Liberties Oversight Board” ska genomföra årliga granskningar av vad som delats ut och använts av den amerikanska regeringen av den insamlade informationen.
EFF påpekar att det innebär att amerikanska företag kan spionera på sina användare och dela med sig av informationen till andra företag och myndigheter. De blir i praktiken undantagna att följa existerande lagar.
Lagförslaget sägs vara till hjälp för amerikanska företag att försvara sig själva från avancerade cyberhot, och skapa nya jobb inom säkerhetssektorn. Men lagförslaget ifrågasätts då det i likhet med Sopa är väldigt löst skrivet utan att hänsyn tagits till privatlivsaspekter och andra existerande lagar, och kan fungera som en utvidgning av myndigheternas roll i avlyssning av privat kommunikation.
Varningar har dessutom lyfts att cybersäkerhet skiftas från en civil angelägenhet till en militär, samt att det inte finns någon begränsning för hur de uppgifter som informationsutbytet kan leda till, används.
Hot mot internets infrastruktur behöver tacklas på olika sätt. I Cispa-förslaget sker det på bekostnad av flera viktiga saker — som medborgarrätt och privatliv. Möjligheterna att få förslaget nedröstat eller förbättrat verkar dock vara små, då flera stora aktörer på marknaden, bland andra Facebook och Microsoft har valt att stötta lagförslaget.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

14 kommentarerFlest rösterSenasteÄldst

  1. Om man ska tro den analys som Nafeez Mosaddeq Ahmed har gjort så är detta ett naturligt steg i den övervakningsupptrappning som krävs när kriserna blir fler, protesterna blir fler och staterna känner att de håller på att förlora kontrollen.
    Det går att se en sammanfattning på URplay på den här länken ifall ni själva vill bedöma hans analys. Rolig video och inte lång rapport =)
    Civilisationens kris http://urplay.se/168605

  2. Carina Svendsen says:

    Frågan är väl om kriserna blir fler, eller om man skapar fler kriser för att kunna genomföra den här typen av förändringar.
    USA har ju i princip genomfört (och lyder under) vad som skulle kunna kallas undantagslagar, så det här är väl föga förvånande.
    Sen förstår jag fortfarande inte Ert motstånd till att helt enkelt sluta använda internet, snacka om att det skulle ställa saker på sin spets.
    Frihet är ju även att kunna välja bort saker, tills man inte KAN välja bort det längre.
    Ni förtrycker ju er själva på det sättet.
    ”None is more hopelessly enslaved than those who falsely believe they are free”
    Om man inte kan vinna en strid, så tar man inte den striden, man flyttar den till ett annat slagfält, och vinner kriget.

    • Carina Svendsen says:

      Tror ni att det är en slump att man vill få er att tro att det var Twitter och facebook som startade och drev ”den arabiska våren”?
      Var det nån av er som såg Twitter och facebook på Tahrir-torget? Var dom beväpnade? Skrek dom?

      • emma says:

        ”Ni” ställer frågan alldeles för svepande – vilka tror ”ni” kan besvara en fråga ställd till vilka som helst under vilka ämnen som helst, utan grund eller bäring till ämnet vid handen? ”Ni” kanske ska ta och läsa bakåt och se vilka svar ”ni” fått tidigare i samma ämne? Och sen kanske ”ni” ska ta och försöka ta ett steg framåt i diskussionen?

        • Carina Svendsen says:

          Eh…grinig much?
          Vad var det som var svepande? Frågan var en (eller flera) ja eller nej frågor.
          Adresseringen var medvetet öppen, eftersom jag inte har något emot om flera svarar på frågan.
          Så därför tror jag att det öppnar upp alla möjligheter för en diskussion, eftersom alla kan svara på frågan (som iofs inte var speciellt svepande, men om den hade varit det, också hade öppnat upp för fler att delta)
          Du får gärna säga du till mig om du vill, men det går självklart lika bra med Ni.
          Du svarade någon gång att du inte hade något emot ”metadiskussioner” varför jag inte trodde att en mer generell frågeställning var något problem.
          Ett steg framåt i diskussionen, vad är det?
          Är inte hela problematiken dom ”små stegen”, och att ingen ens verkar försöka lika 2 steg före.
          Är ett steg framåt att tycka att nästa lagförslag, när det läggs, med något nytt namn, är ”dåligt”?
          Och är det inte också en del av problematiken just att vi/ni bara tar, och bara får ta, ställning till färdiga lagförslag, eftersom det då, precis som du säger, är för sent, och ställningstagandet i realiteten är gjort.
          Man kan inte både ta ett steg framåt, och vara kvar på samma ställe. Kan det vara så att det jag tar upp absolut har med saken att göra, även om inte Du ser det?

          • emma says:

            Ja, jävligt grinig faktiskt. Jag tycker du sätter dig på så himla höga hästar att du nån gång, en endaste gång, borde kunna leva som du lär. Du säger dylikt ofta nog, så det borde betyda något för dig också. Och feg är du dessutom, när du påstår att det skulle vara ett generellt ”ni” när du sedan länge etablerat att det handlar om din aversion mot (var i jösse namn det nu kommer från) ajour i största allmänhet. För jag har läst och lyssnat på vad du sagt, och jag har trott på det du sagt dessutom, jag har som sagt, inte behandlat dig med något annat än respekt och struntat i när du varit oförskämd. Men det måste leda nånstans, det utvecklande samtalet som du vurmat för tidigare, behöver gå framåt. Genom att vägra göra det och fortsätta stampa på samma plätt om och om igen med illa dolda nedlåtenheter kan du ge dig tusan på att jag blir grinig. För JAG lever som jag lär, och har investerat tid och tanke till vårt samtal – och det skiter du fullständigt i.

          • Carina Svendsen says:

            Nja, jag känner ingen aversion gentemot Ajour, men seriöst, ert track record är ju inte det bästa, det är allt ifrån flugor med lappar, Kony, 100Miljoner från Mats Sundin osv.
            Det finns inte ett uns av kritiskt tänkande, och det vore kanske okej om ni inte tog er själva på så himla stort allvar.

      • Martin Eliasson says:

        Det är allmänt känt att det inte var Twitter och Facebook som startade den arabiska våren. Det var ett människooffer, och det började med vänner och bekanta som blev upprörda och gick ut och protesterade mot hur han hade behandlats och drivits till att i desperation tända eld på sig själv som protest. Det var gnistan.
        Revolutioner sker alltid av människor. Människor som går ut på gator och torg. Twitter är inte mer än ett kommunikationsmedel, om möjligt något effektivare än mun mot mun. Men hade det inte varit Twitter hade det varit hemsidor, telefonkedjor eller snack på gatan.

    • emma says:

      Om inte annat så har väl internet varit fantastiskt för ”er” som vill sitta och häcka i kommentarsfält utan att bidra till vare sig till samhällsutveckling eller samtal. ”Ni” lyssnar inte, bidrar inte med något och förtrycker friskt varje gång ”ni” får chansen, lär ”er” inte av tidigare konversationer och beter ”er” som om ”ni” lever i en bubbla utan ansvar. ”Ni” vill varken ta nån strid eller komma framåt som inte lyssnar och kanske framför allt, inte lever som ”ni” lär. Lyssna inte, föralldel, men förbered ”er” på att inte bli hörda i något sammanhang alls då.

      • Carina Svendsen says:

        Men vänta här nu, så du menar att när du skriver ett inlägg, så är det…vad…världsförändrande och nyskapande, men när jag kommenterar samma inlägg, så är det..passivt och ”skit”?
        Du har ju ingen aning om vem jag är, och vad jag gör, diskussionen här på Internet kan liksom aldrig bli mer än såhär, det går inte ”göra” något på internet. Alla förändringar (och allt som skapas) startar förvisso som idéer, och dom kan självklart spridas på internet, men det blir aldrig mer än så.
        Det här _är_ samtalet, och jag bidrar i allra högsta grad.
        Jag både lyssnar, och lever som jag lär (utan att på något sätt påstå att jag är perfekt, självklart inte) däremot anser jag att bekräftelse är raka motsatsen till lärande, bekräftelse är någon som säger något jag redan vet, lärande är någon som säger något nytt eller ifrågasätter det jag säger.
        Vad är det du vill ha för kommentarer? Om hur fantastisk och insiktsfull du är?
        Jag läser ju din text, and then what? Vad menar du att nästa steg ska vara? Hur menar DU att vi ska förhindra det här?
        Skriva en ytterligare text på internet?

        • emma says:

          Men om du nu lyssnar – varför drar du då upp samma frågor som du fått svar på tidigare, som om det ignorerats? Jag har inte bemött dig med något annat än respekt, pratat om saker vitt och brett och här sitter du plötsligt och börjar om från början som om inget har hänt.

          • Carina Svendsen says:

            Jag drar upp det igen för att inget _har_ hänt!
            Du sa ju någon gång själv att du hade ”förutspått” den här utvecklingen sedan flera år, menar du att vi dom senaste månaderna har avvikit från den utvecklingen? Går mot en förbättring?

          • emma says:

            Jag pratar om dig, Carina. Men kanske finns där ett samband. Varför ska vi som engagerar oss öppet och offentligt mot den här sortens utveckling anstränga oss, när det handlar om döva öron?