Nykter alkoholist?

Den här kommentaren tycker jag är intressant:


Jag känner mig delvis träffad av den. Jag brukar inte ifrågasätta människor som inte dricker, just på grund av tanken att de kanske har alkoholproblem? Kanske är det en nykter alkoholist, och i så fall vill jag ju inte vara den som ifrågasätter nykterheten. Jag vill heller inte vara den som drar upp ett så ”tråkigt” samtalsämne på en fest.
Jag skulle vilja höra fler erfarenheter från just nyktra alkoholister, hur de upplever detta. Är det svårare att stå emot när folk frågar? Eller kanske enklare, eftersom det ges tillfälle att förklara?

Lämna ett svar till Sofia Mirjamsdotter Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

18 kommentarerFlest rösterSenasteÄldst

  1. Mattias Backlund says:

    Hej. Jag är nykter alkolist sedan flera år tillbaks. För mig beror det mycke på min dagsform. Sen beror det självklart oxå på sammanhang & hur frågan/frågorna ställs.
    Så mitt svar är att beror väldigt mycke på omständigheter. Jag tycker dock att man ska fråga. Kommunikation är A & O.

    • Tack! Men om någon inte direkt frågar, utan bara typ ”men ska du inte ha ett glas vin ändå, tråkmåns?” Hur reagerar du på det?

      • Mattias Backlund says:

        Tack själv för en grym sida! Ja alltså då kan de ju bli svårare att stå emot, åtminstone kanske de blir mer frestande. Måste säga igen att de beror lite på. Om personen som frågar är nån som jag ser upp till exempelvis så är de kanske svårare. Och är det åt andra hållet kan de va lättare att stå emot.

  2. Mattias Backlund says:

    På frågan om det gör de svårare att stå emot så vill jag säga så här: om en alkolist känner att den vill sätta igång å dricka pga att någon har ”hoppat på” (frågat) så är den illa ute i sin nykterhet. En alkolist har inte råd att låta andra faktorer styra över dens handlande.

    • Nej exakt. Det där är ju en egen diskussion också. Hur stort ansvar har omgivningen? Å ena sidan kan man säga inget alls, att alkoholisten har ansvar för sin egen nykterhet. Å andra sidan finns ju inget som säger att man inte kan visa hänsyn från omgivningen…

  3. Jan says:

    Hej Sofia,
    Känner mig lite manad att svara på frågan eftersom jag är nykter alkoholist. Håller med Mattias om att det beror lite på hur, var och när frågan ställs, men nio ggr av tio anser jag att det är ett tillfälle till en förklaring och nio ggr av tio får jag positiv feedback och överraskande mycket förståelse tillbaka. Sedan beror det också på var i nykterheten man är. Jag kan inte svara för andra nyktra alkoholister, men för min egen del anser jag att en trygghet i nykterheten måste finnas för att överhuvudtaget utsätta mig för den miljö där frågan om min nykterhet kan ges olika alternativ (ska du verkligen inte ha en öl ändå? bara en?). Alltså alkohol är ju inte mitt problem egentligen. Den finns ju bara där. Problemet är ju jag själv och min relation till alkoholen. Bilar är inte heller något problem för mig så länge jag inte kliver ut i vägen framför en. Sen är det ju också så att om man börjar diskutera alkoholproblematik med någon okänd människa, så visar det sig oftast att nämnda människa har någon i bekantsskapskretsen eller släkten som förmodligen är alkoholist.

    • Tack så mycket för svar! Jag tror att kommunikation är viktigt, A och O, samtidigt som man inte vill ”lägga sig i”, och som du säger – alla är olika. Det som vissa uppfattar som uppriktig nyfikenhet kan andra uppfatta som nästintill kränkande och som om man lägger sig i och ifrågasätter, kanske på grund av en vana av tidigare ifrågasättanden.

  4. Fredrik Wass says:

    Jag hade också ett nyktert halvår för några år sedan och känner igen mig rakt av i Kal Ströms upplevelse. Det var ifrågasättanden och diskussioner hela tiden. Kanske inte så mycket om jag var alkoholist eller inte (eftersom jag inte drack supermycket innan jag höll upp heller), men ändå en känsla av att stå utanför normen. Samtidigt gillade jag hela grejen, att försöka stå emot grupptrycket, och känslan av kemisk balans i kroppen som uppstod i och med uppehållet.

    • I tidigare inlägg har flera personer påtalat att det kan vara ett problem att dricka för lite också. Att det är provocerande att bara ta en öl till exempel. Upplever du det så också? En annan intressant fråga eftersom du bott i USA – upplever du att det är skillnad där?

  5. Anders says:

    Jag är nykter sedan fyra år och har tröttnat rejält på blickar och underförstådda frågor. I början hade jag behov av att berätta, men nu vill jag bara vara ifred med min nykterhet. Alkoholnormen är förfärlig och man får nästan alltid aktivt säga nej i nya sällskap. Inte så kul.

  6. Kantorn says:

    Efter snart ett års nykterhet kan jag dom nykter alkoholist hålla ned tidigare inlägg. Det beror på situationen vad jag svarar. Jag ser det inte som en så stor grej. Bättre att man frågar om man undrar än att dra sina egna slutsatser. Nu har jag inte varit ute jättemycket just för att det är mitt första år. Jag har försökt att undvika frestelsen. Och då jag varit ute har jag mest umgåtts med mina vänner som känner till mina problem.
    Dock vill jag ändå ha frågan om jag vill ha vin till maten. För min nykterhet är det jag som bestämmer över. Ingen annan. Det är jag som vill tacka nej. Det är när det förutsätts att jag bara dricker vatten som jag känner mig utanför. Men serverar man alkohol till någon måste man kunna ta ett ”nej tack”

    • Minns en sammankomst jag var på, där en person var nykter alkoholist. Personen som serverade vin stannade till vid denne person och sa ganska högt att ”och här ska det vara bara vatten ja”, och det kändes väl sådär… Helt rätt att det är alkoholisten själv som har ansvaret. Samtidigt som det troligen bara är av hänsyn som folk gör som i exemplet. Men förstår att det måste vara otroligt tröttsamt om det händer ofta.

      • Kantorn says:

        Har också hört en nykter vän berätta att det vid en fest med bordsplacering stod en cola framställd vid hans plats. Snacka om att bli utpekad. Dessutom dricker han inte cola…

  7. Andreas Ahrens says:

    Jag har aldrig haft problem med alkohol, men slutade dricka runt 23 års ålder för att jag inte fann något intresse i det längre. Det kändes som en ungdomsgrej som jag växt ifrån. Jag blir konstant utsatt för ifrågasättanden var jag än går. Ibland blir det nästan anklagande – mycket jobbigt.

    • Peter Irvell says:

      Det verkar bero på vem/vilka man umgås med och var. Jag har aldrig varit med om att någon ifrågasatt eller undrat över att en person inte dricker alkohol lika lite som jag har varit med om att en rökare som frågar om man vill ha en cigarett och får ett nekande svar fortsätter att fråga ” men ska du inte ta en i alla fall?”
      Peter

      • Jag har en känsla av att det är lite åldersrelaterat också. Att vuxna människor inte ifrågasätter på samma sätt som ungdomar. Men det är en känsla, och lite snabbt överslag utifrån de kommentarer jag fått i ämnet.

  8. […] mer: Nykter alkoholist? Olika alkoholkulturer eller olika flroskningsmodeller? Dåligt med alkoholfria alternativ Sommar […]