Per Pettersson skriver i SvD om forskningen om unga och alkohol inte är så entydig som exempelvis IOGT-NTO vill göra gällande. Han hänvisar i sin text till undersökningar gjorda i andra länder, som ger andra resultat än de som är gjorda i Sverige.
Foto: Marcus Frödin
Min fundering är om dessa undersökningar är gjorda på olika sätt och därför visar olika resultat, eller om det är så att det är skillnader i alkoholkultur mellan olika länder som gör att de svenska ungdomarna tycks öka sin alkoholkonsumtion och risken för missbruk om de blir bjudna av alkohol av sina föräldrar?
Jag har ingen aning, ni får gärna hjälpa mig!
Men jag tänker att vi i Sverige har en tradition av tonårssupande. Och att det utifrån det inte är så konstigt om den som först får alkohol hemma och sedan går ut och super med polarna faktiskt dricker mer än de som inte dricker hemma. I länder där tonårssupandet kanske inte är lika utpräglat eller starkt är det kanske helt rimligt att de som får ett glas vin hemma av föräldrarna också lär sig att dricka sundare?
En annan skillnad i kultur pekar Nina Åkestam på i en artikel i Resumé. Hon har haft en vit månad och har inte mött några ifrågasättanden eller negativa reaktioner alls, i motsats till många av dem som kommenterat den här texten, och Jan Boklöv i den här texten, samt Elin Hammarberg och Sanna Waxin här.
Nina Åkestam befinner sig i New York, kan det vara därför? Och i så fall – vad är det med oss svenskar?
Har du erfarenheter av drickande/nykterhet i andra länder? Berätta gärna i kommentarerna!
Olika alkoholkulturer eller olika forskningsmetoder?
