Olika alkoholkulturer eller olika forskningsmetoder?

Per Pettersson skriver i SvD om forskningen om unga och alkohol inte är så entydig som exempelvis IOGT-NTO vill göra gällande. Han hänvisar i sin text till undersökningar gjorda i andra länder, som ger andra resultat än de som är gjorda i Sverige.

Foto: Marcus Frödin
Min fundering är om dessa undersökningar är gjorda på olika sätt och därför visar olika resultat, eller om det är så att det är skillnader i alkoholkultur mellan olika länder som gör att de svenska ungdomarna tycks öka sin alkoholkonsumtion och risken för missbruk om de blir bjudna av alkohol av sina föräldrar?
Jag har ingen aning, ni får gärna hjälpa mig!

Men jag tänker att vi i Sverige har en tradition av tonårssupande. Och att det utifrån det inte är så konstigt om den som först får alkohol hemma och sedan går ut och super med polarna faktiskt dricker mer än de som inte dricker hemma. I länder där tonårssupandet kanske inte är lika utpräglat eller starkt är det kanske helt rimligt att de som får ett glas vin hemma av föräldrarna också lär sig att dricka sundare?
En annan skillnad i kultur pekar Nina Åkestam på i en artikel i Resumé. Hon har haft en vit månad och har inte mött några ifrågasättanden eller negativa reaktioner alls, i motsats till många av dem som kommenterat den här texten, och Jan Boklöv i den här texten, samt Elin Hammarberg och Sanna Waxin här.
Nina Åkestam befinner sig i New York, kan det vara därför? Och i så fall – vad är det med oss svenskar?
Har du erfarenheter av drickande/nykterhet i andra länder? Berätta gärna i kommentarerna!

Lämna ett svar till Ulrika Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

16 kommentarerFlest rösterSenasteÄldst

  1. Ulrika says:

    När jag bodde i England bodde jag i ett område där det bodde många amerikaner (amerikansk flygbas i närheten). Jag upplevde att amerikanerna kunde säga bara rakt av ”I don’t drink alcohol” och det var liksom ingenting med det, inga kommentarer. Engelsmännen var lite mer ”svenska” upplevde jag, men samtidigt också mer könsbundna, dvs en tjej som inte drack var helt OK men en kille ansågs suspekt.

    • Det var alltså så att engelsmännen ställde inte frågor till en amerikan, men de ifrågasatte om landsmännen drack?

      • Ulrika says:

        Nej jag menar snarare att amerikanarna inte reagerade, engelsmännen reagerade nog på samma sätt som många gör här vare sig det var en landsman eller en amerikan som inte drack alkohol. Amerikanare generellt slår mig som folk som inte är rädda för att stå för en åsikt även om den inte är den som majoriteten håller. T ex att vara stolt över att man är mormon fast man vet att många inte gillar mormoner….eller äsch jag är trött… Skriver på känsla just nu!

  2. Lola says:

    Jag har erfarenhet av både Sverige och Italiens suparkultur och ser ingen skillnad alls emellan dem. Det är fullt ös, medvetslös som gäller. Samma sak verkar det vara i en hel massa andra länder, baserat på mina Erasmus-kontakter.
    Och jag tror det i de flesta fall kvittar faktiskt om föräldrarna introducerat alkohol eller inte, det handlar säkert en hel massa om ens umgänge och hela livsbakgrund.
    Jag undrar samma som du, om de inte gjort underökningar på olika sätt i olika länder, eftersom man förväntar sig ett visst resultat.Skulle inte förvåna mig.

  3. Ang ungdomsfylleriets relation till föräldrars bjudvanor:
    Ulla Marklunds forskning om sambandet är väl mycket tydligt men…
    De svenska undersökningar jag tagit del av är inte longitudinella, utan beskriver samtidigheten av tillåtande i hemmet och drickande ute på stan. Risken är då att man drar tveksamma slutsatser. Det kanske inte är föräldrarnas bjudvanor som ”orsakar” utedrickandet utan tvärtom den unges utedrickande som gör föräldern mindre restriktiv.
    Om man vill minska ungdomdrickandet tror jag det är bättre att hänvisa till hjärnans utveckling. Alkohol är skadlig för den växande hjärnan vare sig den konsumeras hemma eller på torget.

  4. Hade samma fundering. Men eftersom FHI:s studier baseras till stora delar på data från USA och Nederländerna tror jag inte att det är så. Möjligen att alkoholkulturen i Australien skulle vara ett särfall på något sätt, men det vet jag inte så mycket om.

  5. Josephine says:

    Personligen tror jag inte det spelar någon roll om föräldrarna bjuder eller inte. Jag växte upp i ett helnyktert hem, där ingen drack. Jag tror att det ledde till att jag sköt upp alkoholdebuten några år men också att jag missade en del av det sociala umgänget när jag var tonåring.
    Det var säkert bra för kroppen men efter det har jag nog hunnit ta igen det mesta. Jag började dricka först en bit efter att jag fyllde 20 och flyttade hemifrån. Jag har nu ett ”normalt” alkoholbeteende för en storstadstjej (vilket säkert är alldeles för mycket). Så i det långa loppet tror jag inte att det hade spelat någon större roll om mina föräldrar hade bjudit eller inte. Oavsett hur mina föräldrar gjorde så valde jag att följa den svenska kulturen för hur man dricker.

  6. Kal Ström says:

    Jag hade ett nyktert halvår för några år sedan. Jag var mest trött på mönstret av att dricka vin fredag/lördag.
    Jag fick alltid reaktioner, även om de inte var negativa så var det alltid uppseendeväckande. Jag tror den reaktionen är lika negativ som om reaktionen hade varit faktiskt negativ.
    Och när jag började igen var det flera som reagerade som om jag varit alkoholist, att det var därför jag hade slutat ”så länge”.

  7. Kristoffer Lager says:

    Kan det inte vara så att vi har en tradition av vuxensupande (midsommar, jul, bröllop) som skiljer sig mot andra länder, snarare än ungdomssupandet? Om barnen dels bjuds hemma och sen samtidigt ser sina föräldrar bli fulla då och då så borde väl det vara en förstärkande faktor.

  8. Monica says:

    Jag bor i Holland och även om det är självklart att alkohol serveras i alla sammanhang ( i alla fall vin och öl), tom. när vi hade avskedsfest i vår kyrka för prästen som gick i pension, så upplever jag att holländarna super mindre generellt. Visst finns det sådana som super, men inte riktigt i min umgängeskrets.
    I studentkretsar sups det ganska rejält.
    Samtidigt kan jag se att holländarna kan få i sig mer alkohol utan att uppföra sig ”full” jämfört med svenskar. Typ; häll i en holländare och en svensk lika antal öl och svensken blir full och otrevlig och holländaren sitter rak i ryggen och blir gladlynt. Mycket generellt, men ni fattar.
    OCH jag ser att det är fullkomligt normalt att bara ta en eller två öl, eller ett eller två glas vin och sedan sluta. Ingen tycker det är konstigt. Eller ta ett glas juice. Ingen skulle komma på att säga; ”äh, vad är ju för tråkmåns…det är fest”
    Min dotter är nästan sexton och har aldrig smakat alkohol, eget beslut. Flera kompisar tycker likadant.Hon tycker att det går bra att ha kul utan alkohol. Och hon får inga konstiga kommentarer för det.

  9. Marcus Frödin says:

    Oj! Det är min bild. Hur hittade du den? Jag har inte orkat införskaffa mig Flickr Pro igen, så inte ens jag kan se dom där bilderna i vanliga fall. Den är ju CC, så jag har inga problem med att du använder den… Även om folket på bilden nog var 24-25 när den där togs.

  10. Mjömark says:

    Det är ingen hemlighet att jag har en rätt liberal inställning till alkohol. Här är en text som jag tycker är bra.
    http://www.voltaire.se/sv/blogs/29.589/dryck/dricka-i-ddr-sverige

  11. […] Den här kommentaren tycker jag är intressant: […]