Eon8 eller Historien om hur folk såg jordens undergång i en enkel hemsida
Sommaren 2006 oroade sig många för jordens undergång. Nu ska jag inte komma och påstå att det var något unikt för just sommaren 2006, med tanke på den ständigt närvarande skräck som människan som varelse hyser över sin oundvikliga död vore ju det förhastat. Men det som var ovanligt med sommaren 2006 var anledningen till oron, en ny hemsida som hade dykt upp. Signalerna den skickade ut var svårtydda men ödesmättade. Den hette Eon8.com.
Eon8.com registrerades och sattes upp i december 2005. Sidan i sig var enkel men kryptisk – några subkategorier med titlar i stil med ”Project X21-B”, där en världskarta med några markerade storstäder tronade i sin hotfulla tystnad. Ja, och så låg det mitt under den men in black-doftande loggan en klocka som räknade ner i dagar, timmar, minuter och sekunder. Slutdatumet för nedräkningen var den 1 juli 2006. Längst ner på sidan stod det ”We don’t want you here”.
Sidan länkades så småningom ut i några olika forum, kompletterat med frågan ”vet nån vad det här är?”. Det gjorde ingen. Och ingen kunde få ut någon som helst matnyttig information ur varken vem som köpt sidan, eller ur de många och långa kodsnuttar som var strösslade över den. Det verkade vara en sorts md5-krypterade sifferrader. Men det kunde ju inte stämma? Varför skulle det inte gå att utläsa något av vett och sans ur kodraderna – de fanns ju där, i kombination med en väldigt hemlighetsfull hemsida! Det måste finnas en betydelse i dem!
Ungefär så gick snacket bland de som upptäckt sidan, vilka blev fler och fler i nästan samma höga takt som de blev mer och mer förvirrade. Med en beundransvärd hastighet utarbetades nya teorier för vad sidan kunde syfta på. Var det en referens till att mänskligheten befann sig i den åttonde och sista eonen? Var det en nedräkning till ett cyberterrordåd? Eller var det helt enkelt en viral kampanj för den kommande James Bond-filmen, som man visste producerades av EON Productions? Idéerna haglade men på Eon8.com tickade bara tiden ner till det satta datumet för vad det nu kunde vara, lika pålitligt som det var hånfullt mot de frågande massorna. När teorierna tog slut blev folk vansinniga, och under våren 2006 utsattes sidan för en mängd fruktlösa försök att hacka eller slå ut sidan.
Så kom då timme noll. Klockan räknade de sista skälvande minuterna, och de miljontals människor som under det föregående halvåret hade hittat, och kliat sig i huvudet över, sidan satt klistrade framför datorn. När så den sista sekunden tickat ut kom en länk upp, och de som fortfarande kunde komma åt sidan trots dess kraftiga överbelastning kunde se en länk dyka upp där klockan tidigare funnits, en klickbar text som löd ”Reveal the truth…”.
Ett visst mått av spoiler för den här historien utgörs ju av att vi och vår värld fortfarande existerar. Wikipedia berättar att den största nyhetshändelsen den 1 juli 2006 var en brittisk cricketspelares bortgång. Man kan nog alltså säga att vad nedräkningen än förberedde oss så var det inget som direkt skakade om vår tillvaro. Och det visste sidans skapare. Allt vi vet om honom kommer från det meddelande han lade upp på sidan under länken ”Reveal the truth”. Han kallar sig ”Mike”, och var vid tidpunkten en 23-årig webbdesigner bosatt i Florida. Och han berättade natten mellan den första och andra juli 2006 att Eon8.com aldrig varit något mer än hans sociala experiment för att lära sig om hur människor reagerar när de utsätts för bristfällig information.
Vad lärde han sig då? Jo, att om människor inte vet vem som står bakom ett underligt budskap så utgår de omedelbart från att det är någon ond. Och att när människor ser en klocka som räknar ner till något man inte vet var det är så försöker man med alla medel stoppa den: man hackar för glatta livet i förhoppningen att det ska sluta räkna ner. Det är inga revolutionerande lärdomar han fick, Mike. Men berättelsen om Eon8, och känslan man måste haft när man satt där och räknade de sista sekunderna, ursäktar det. Det var helt enkelt häftigt nog för att få finnas – som så mycket annat omotiverat skräp på nätet.