Spelar det någon roll att 41 procent av Sveriges journalister är Miljöpartister?

I kväll söndag blev det rusning på twitter när SVT Agenda presenterade professor Kent Asps undersökning som visade att 41 procent av landets journalister sympatiserar med Miljöpartiet. Starkast är överrepresentationen bland dem som arbetar inom bevakningsområdet politik/samhälle – där uppgår andelen journalister som sympatiserar med Miljöpartiet till 46 procent. Hela undersökningen återfinns här.Länge var det Vänsterpartiet som var mest överrepresenterat bland svenska journalister. År 1999 var det till exempel 31 procent av journalisterna som sympatiserade med Vänsterpartiet. Själv gick jag Journalisthögskolan i Göteborg 1975-77 och då var vi verkligen vänster – alla i klassen utom fem om jag minns rätt. Lars Adaktusson – som medverkade i kvällens Agenda – gick ett år före mig och han stack ut redan då genom att göra sin praktik på tidningen Dagen. (OBS – rättelse! Lars Adaktusson har meddelat mig att han inte alls gjorde sin praktik på Dagen utan på Dagens Eko. Jag kan bara förbehållslöst be om ursäkt för mitt falska minne, väl i klass med när Lars Ohly var övertygad om att han spelat fotboll med Nacka Skoglund.)
Det parti som tappat mest stöd bland svenska journalister är Socialdemokraterna. År 1968 sympatiserade 46 procent av Sveriges journalister med Socialdemokraterna – år 2011 hade andelen minskat till 14 procent. Då skall vi komma ihåg att undersökningen genomfördes under perioden oktober 2011 – februari 2012, det vill säga när Juholt-affären och ledarkrisen inom Socialdemokraterna pågick för fullt.
Kent Asps resultat väcker starka känslor, inte minst bland journalisterna själva. Av de som märktes mest på twitter var det ingen som (vad jag såg) sade sig ha besvarat enkäten. Bortfallet i undersökningen var på 40 procent, vilket är helt normalt för den här typen av studier. Däremot är det intressant att spekulera kring om bortfallet har betydelse för resultatet. Finns det något som talar för att Miljöpartiets överrepresentation skulle påverkas av bortfallet? Möjligen är det så att den grupp journalister som anser att det är viktigt att vara ”opolitisk” är överrepresenterad i bortfallet (det vill säga valde att inte svara på enkäten) och att Miljöpartiet är underrepresenterat i den gruppen. Det kan ligga något i en sådan tolkning. Men i huvudsak tror jag att undersökningen speglar verkligheten.
Är det då ett problem att Miljöpartiet är så överrepresenterat bland svenska journalister? Nej, jag tycker inte det. Om det är något problem är det snarare – vilket Vänstra Stranden påtalade på twitter – om journalister tenderar att ha samma klassbakgrund och samma erfarenheter (vilket i sin tur kan ha påverkat deras partisympatier). Jag har tidigare skrivit om hur den opartiska journalistiken utmanas i vårt digitaliserade, individualiserade samhälle och att begreppet opartiskhet nog måste definieras på nytt för att bli relevant. Asps undersökning utgör utmärkt bränsle för en sådan diskussion.

Lämna ett svar till Kalle Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

15 kommentarerFlest rösterSenasteÄldst

  1. Kalle says:

    Skulle det vara lika okej om 40 % svarade Sverigedemokraterna?
    Det du skriver ovan är enbart ett hyckleri!

    • Rulleroe says:

      Journalister är ofta lite före och mer intresserade av samhället så det skulle vara osannolikt att de skulle rösta på ett national-socialkonservativt parti med färska bruna rötter…

  2. Rulleroe says:

    Journalister finns det så många olika av från facktidningar till informatörer på stora företag, det som är intressant är vad de journalister som jobbar med opinion, ekonomi, politik har för politisk agenda…

  3. X-partist är man om man är _medlem_ i x-partiet, inte om man bara sympatiserar med det. Den distinktionen _skall_ en journalist ha klar för sig.

  4. Gustaf Mannheimer says:

    Problemet är väl inte först och främst att 40% av den svenska journalistkåren sympatiserar med MP. Problemet är snarare att 70% av den svenska journalistkåren sympatiserar med det rödgröna blocket. Vilket bara bevisar den gamla tesen om att svensk media är väldigt vänster vinklad…

    • Carina Svendsen says:

      Nu tror jag inte på den här undersökningen iofs, eller på det ständigt upprepade mantrat att journalister skulle vara ”vänster”.
      Men varför skulle det vara ett problem menar du? Man skulle ju kunna säga att det inte är speciellt representativt, eller så skulle man utifrån dom siffrorna kunna ifrågasätta såväl valresultat som andra opinionsundersökningar.
      Men jag skulle säga att det här är ett försök att politisera journalistiken, för att utifrån det kunna ifrågasätta den,ungefär så som du gör nu.
      Undersökningen kommer ju t.ex. med en uppmaning i P1 Morgon att ”granska vänsterjournalistiken” och detta samtidigt som ”vänstern” stiger i opinionsundersökningar.
      Men om man nu ska försöka hitta en förklaring till det här, så skulle jag säga att Miljöpartiet erbjuder en slags bekväm utanförposition, man är inte riktigt höger, och inte riktigt vänster, man är lite utanför och oberoende, utan att behöva sympatisera med SD.

  5. Carina Svendsen says:

    Haha..du är journalist, eller hur?
    I princip alla journalister jag har träffat (och jo, det är en del..) skulle jag kategorisera som rätt ”trötta” och definitivt inte före, snarare väldigt fast i nuet.
    Och det man framförallt är intresserad av är att lönen kommer in den 25:e.
    Hur tror du det var perioden före 2:a världskriget?
    Var journalisterna före då med, eller rättade man in sig i ledet ungefär som man gör nu?

  6. Freja says:

    Klart det inte spelar någon roll om de flesta journalister är vänster. Däremot är det enormt problem att det är mest män bland politikerna och i börsföretagens styrelser.

  7. Intressant ny information. Tidigare var journalistiken ofta kritiserad för sin ”vänstervridning” Något intressant har uppenbart hänt. MP beskrivs ju dock som regel som tillhörig vänsterblocket. Nu tror jag inte heller det spelar någon roll för journalistiken som sådan, däremot kan man ju undra lite över varför detta yrke inte är representativt för valresultaten. En tanke är att journalistik är problemorienterad och att problemställningar och politiska lösningar inte längre så lätt låter sig placeras in i en endimensionell vänster-höger kategorisering av verkligheten. Journalister konfronteras med detta i sitt jobb, vilket sannolikt leder till nya politiska värderingar. En annan tanke är att gamla etablerade vänster.-höger partier har otydligare vänster- höger retorik idag, vilket förstås inte passar journalistiken så bra, där man gärna vill ha tydliga motsättningar i åsikter att presentera. Misstänker för övrigt också att MP är generellt bättre på att hantera media.

  8. Info says:

    SVENSK GENOMSNITTSJOURNALIST SKRIVER OM EN KVINNOFÖREBILD
    Tidigare var hon en uppskattad gäst i radiosammanhang, nu har hon debuterat (?) som TV-stjärna. En intellektuell världsfrälsare i den svenska journalistkårens smak:
    http://batikhaxanberit.blogspot.se/2012/04/svt-debatt-om-ensamkommande-margret.html
    Här närmare beskriven av journalisten Stefan Lundberg:
    http://www.ord-forradet.se/page31.html
    ”Men hennes samhällsengagemang föddes långt tidigare än så. Det fick hon redan med modersmjölken. Pappa var kommunist och starkt engagerade i den politiska debatten. Diskussionerna gick ständigt höga i den lilla ettan i Masthuggen och senare på Hisingen dit familjen flyttade. Och Margreth lyssnade och lärde. Redan som 18-åring var hon fullt engagerad i politiken på den yttersta vänsterkanten – – -”

  9. Ulf Bjereld says:

    Tack för synpunkter Här kommer några klargöranden.
    1.) Ett bortfall på 40 procent är helt normalt i den här typen av undersökningar. Det är intressant att notera att bortfallet denna gång får många fler att ifrågasätta undersökningens resultat än vad som är fallet när det gäller en vanlig Sifo-mätning av svenska folkets partisympatier där bortfallet är lika stort.
    2. Svensk journalistik förvandlades i grunden under 1960- och 1970-talet, då den blev betydligt mer ifrågasättande och anti-auktoritär än vad den tidigare hade varit.
    3. För mig är SD ett parti vars människosyn faller utanför den demokratiska norm som jag tycker bör prägla journalistiken. Därför, menar jag, hade det varit ett stort problem om 40 procent av svenska journalister sympatiserat med SD i stället för med MP. Nu kommer det aldrig att hända, så frågan är i högsta grad hypotetisk.
    4. Att benämna en person som säger sig sympatisera med Miljöpartiet som Miljöpartist är kanske lite tveksamt. Men eftersom det här är så tydligt vad som avses så väljer jag ändå att använda den formuleringen.

  10. GW says:

    utan betydelse? Kent Asp fick ju en förklaring till en upptäckt han gjort
    i annat sammanhang: att MP inte granskas på samma sätt som s och m.
    Ett annat område som borde undersökas är mörkningen av fakta kring
    invandringen.

  11. […] utan är en del av en människas liv, bakgrund och olika erfarenheter, något som bland annat statsvetarna Ulf Bjereld och Marie Demker påpekat. Mycket pekar på att journalisternas bakgrund och liv ter sig likartat: […]

  12. […] professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har skrivit ett intressant inlägg på Ajour.se angående svenska journalisters partisympatier. Han ställer sig frågan om det är ett problem att […]

  13. Göran Skålberg says:

    Självklart påverkar det att ex.vis sveriges radios journalister till 80 % har sina sympatier på vänsterkanten, speciellt i urvalet av nyheter.
    Det räcker att lyssna på Ramberg i lördagsintervjun för att få det bekräftat.