Utdrag ur alkohollagen

Tack för all respons på min text om alkohol!
En kommentar som jag vill lyfta är den från Kal Ström, som ger oss den något motsägelsefulla lagtexten om alkohol och minderåriga.


Det är alltså fullt lagligt att bjuda tonåringar på alkohol, under ordnade förhållanden. Detta känns inte helt enkelt att tolka. Vad är ordnade förhållanden? Vem avgör? Vad anser du vara ordnade förhållanden?
Här föll också mitt eget starkaste argument mot att bjuda mina minderåriga barn på alkohol. Jag brukar säga till dem att det är förbjudet helt enkelt, om de skulle fråga. Så, vad ska jag säga nu? Vad säger du? Bjuder du minderåriga på vin till maten? Vad är dina argument för att göra det?
I ljuset av de undersökningar som finns som jag hänvisar till i första texten tycker jag inte att argument som Mattias Svenssons nedan räcker för mig:

Å andra sidan finns det såklart betydligt fler aspekter att ta hänsyn till när man diskuterar risker med drickande än om föräldrar bjuder barnen på alkohol i hemmet. Jag tycker också att Johan Ekroth har en poäng när han säger att det ibland finns anledning att trotsa expertisen:

Slutligen ger jag er Karin Obermüller, som skriver så här:

Jag misstänker starkt att det har att göra med att vi inte vill erkänna för oss själva hur farligt alkohol egentligen är, för gör vi det så måste vi förr eller senare i konsekvensens namn förbjuda alkohol (är marijuana förbjudet så borde alkohol också vara det), och det vill de flesta uppenbarligen undvika. Alkoholpolitiken är en gigantisk bjälke i våra ögon; vi dricker samtidigt som vi alla vet att vi inte borde. Eftersom vi egentligen inte vill stå för att vi handlar stick i stäv med bättre vetande, så försöker vi bortse från faktum. Egentligen är det inte konstigt.
Jag ser det hos mig själv; jag dricker gärna men jag kan inte tänka mig att prova att röka gräs – steget är helt enkelt för stort även om jag är rätt säker på att det senare inte är farligare än det första. Konsekvenstänkande har alltså inte mycket med saken att göra, utan det är helt och hållet en fråga om vad man är van vid och vad man har lärt sig är okej och inte.
Jag undrar också ibland om inte skuldkänslorna kring alkoholen är en av grundbultarna i försöken att svartmåla marijuana (t ex i en artikelserie i DN tidigare i år); vi måste få gräset att verka mycket farligare än alkoholen, för annars måste vi ge upp vårt drickande.

Nu lämnar jag över bollen till dig som läser. Vad tänker du?
Senare i kväll kommer text om att vara nykter och olika reaktioner på det från er som läser.

Lämna ett svar till Peter Ankerstål Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

8 kommentarerFlest rösterSenasteÄldst

  1. Karl Nilsson says:

    Som jag förstår det handlar den skrivningen om att t.ex. Nattvard ska gå att genomföra utan att bryta mor lagstiftning.

  2. Kal Ström says:

    Det stämmer inte riktigt, angående nattvarden.
    Det är snarare så att lagen förtydligats för att göra den så kallade ”bjudregeln” tydligare.

    9 § Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa alkoholdrycker till den som enligt 8 § inte har rätt att få sådan vara utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i annat fall än som avses i 4 kap. 2 § andra stycket 1, 2 och 4-7 i större omfattning tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker.
    Spritdrycker, vin eller starköl får inte överlämnas som gåva eller lån till den som inte har fyllt 20 år. Öl får inte överlämnas som gåva eller lån till den som inte har fyllt 18 år.
    Andra stycket gäller inte när någon bjuder på en alkoholdryck för förtäring på stället. Spritdrycker, vin eller starköl får dock inte bjudas den som inte fyllt 20 år, om det med hänsyn till den bjudnes ålder och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Detsamma gäller i fråga om öl beträffande den som inte fyllt 18 år. Lag (2008:366).

  3. HelenT says:

    Att bjuda sin tonåring på alkohol tycker jag är lika tokigt som att låna ut bilen till sin 15åring med orden: Kör bara lite försiktigt här utanför.
    Jag jobbar förebyggande med ungdomar mellan 10-15år. Varje år träffar jag ca 500 elever och deras föräldrar. 2005 bjöd ca 80% sina unga på alkohol i festliga tillställningar. Varje år blir siffran lägre. Så jag hoppas att den trenden håller i sig.

  4. Malin says:

    Jag tror att det viktigaste är att visa sina barn hur man handskas med alkohol genom att föregå med gott exempel. Jag kan aldrig minnas att jag såg mina föräldrar berusade – om det dracks alkohol hemma eller med släkten så var det ett glas vin till maten och möjligtvis en avec till kaffet på middagsbjudningar eller fester.
    Jag fick lära mig att alkohol är något man smuttar, att det är vettigt att dricka långsamt så att man kan stanna innan man får i sig för mycket. Det sitter i än idag, jag dricker sällan alkohol och mina vänner säger skämtsamt att jag dricker långsammast i södra Sverige. 🙂
    Om föräldrarna inte bjuder på alkohol men samtidigt drar i sig en bag-in-box varje helg blir det ju minst sagt dubbla budskap… Finns det studier som tittar på föräldrarnas dryckesvanor och inte bara om de bjuder eller inte?

  5. Bara som en parentes vill jag nämna att min erfarenhet är att de som absolut inte får dricka alkohol,dvs de som blir utskällda, får utegångsförbud och tvingas ljuga för sina föräldrar varje gång de går på fest och dricker är som allra oftast hanterar sitt drickande sämst. Det är oftast de som dricker för mycket, behöver bli hämtade av föräldrar osv.
    Min mor vägrade att köpa ut åt mig tills det att jag fyllde 18, men hon visste däremot om att jag festade även innan det. Men då kunde vi ha en lugn, sansad och öppen diskussion istället för att jag blev inlåst på rummet. Inbillar mig att det är sunt.

    • Exxoff says:

      Jo, jag har också märkt det, fast när det gäller godis. En familj med lika gamla barn som jag har (11-12) lät inte barnen i fråga äta godis innan 8-9 års-åldern. De fick russin på barnkalasen o.s.v. Dessa barn står nästan som hundar vid dörren på lördagen och väntar på att lördagsgodiset ska anlända. Vi andra i bekantskapskretsen har det betydligt lugnare och godisintresset hos mina egna barn är obefintligt. Visst, de äter när det bjuds men de tjatar inte om att vi ska köpa något.
      Nu går ju inte detta att översätta direkt till alkohol,det inser jag också men visst kan det finnas mekanismer som gör att intresset för vissa saker ökar under uppväxten.