Det unika instagramupproret är inget bevis för internets ondska

Instagramupproret i Göteborg är unikt. Aldrig tidigare har så många svenskar samlats på så kort tid för att göra andra ont. Det ger många tankeställare om nätets snabbhet, samhället och vuxnas ansvar för att motverka mobbing.

Men ännu viktigare är det att komma ihåg att det onda upploppet inte kan skyllas på internet.

För även om det är unikt att en nätmobb fick ett sådant fysiskt utlopp – och i sådan volym – har det hänt massor av gånger tidigare, med positiva förtecken.

Minns samlingen på Sergels torg efter riksdagsvalet 2010. Utan att någon redaktion hann förstå det samlades tiotusentals i en manifestation mot rasism och att Sverigedemokraterna tog sig in i riksdagen.

Minns samlingen på torg över hela landet när nätaktivister protesterade mot Acta-avtalet. På forum och bloggar samordnades talarlistor och stora skaror samlades för att uttrycka att det inte var ok att staten övervakar oss på nätet.

Och betänk alla flashmobbar. Senast för några månader sedan samlades hundratals för att bara dansa ihop under tre minuter till internethiten Gangnam style.

När vi nu för första gången i Sverige får en stor, fysisk hatmobb kan vi därför inte prata om nätet som en plats för hat. Det är bara vårt gamla vanliga samhälle som återfötts i digital kropp. Kanske borde vi istället inse att de verktyg vi har att överblicka och sprida kunskap också kan användas för att motverka det onda som skrivs och publiceras. Hur enkelt det är för var och en att utöva civilkurage. Hur lite det finns att förlora.

När vi ser vidrigheter på nätet finns så många sätt att säga ifrån. Och till och med det minsta betyder något.

På varje stor social medie-sajt finns anmälningsfunktioner. På varje status, bild och grupp kan du klicka ”anmäl” och därmed hjälpa ägaren att ta bort bilder och blockera användare. Men för att anmälningarna ens ska nå sajter som Facebook med en miljard aktiva användare, behöver anmälningarna nå volym. Vi behöver helt enkelt vara många som trycker på ”anmäl”. Är vi tillräckligt många dyker det upp som en prioritet och hanteras skyndsamt.

Det är nu ingen garant för att saker försvinner. Det behövs många fler som säger ifrån och anmäler på andra sätt. Som internetforskaren Marcin de Kaminski gjorde i natt. Han var en av de tidiga som såg hur publiceringarna spreds, hur hoten ökade, hur hatet började formas till i ett organiserat kaos. Han tog kontakt med polisen, socialtjänsten och de skolor där de uthängda eleverna gick. Kanske hjälpte det myndigheter att vara något mer förberedda. Kanske hjälpte det, om inte annat, myndigheter att förstå att ta sådana anmälningar på större allvar nästa gång.

Det hade för många varit en självklar sak att gå emellan och göra vad vi kunde om vi såg mobbing hända i vår närhet. Det är dags att det blir lika självklart att göra det på nätet.

Här läser du mer om bakgrunden till Instagramupploppet i Göteborg