I helgen lyfter ett chartrat plan mot diktaturen Iran, fullastat med politiska flyktingar som alla av olika anledningar tvingats fly landet för sina liv. Dom har sökt sig till Sverige med stor möda i hopp om att leva resterande dagar av livet under samma förutsättningar som du och jag – i fred och frihet. Dom är alla skyddsbehövande och att återvända till landet innebär för merparten av dom ett liv i förföljelse, tortyr och i vissa fall även att straffas med döden. Ingen av dessa har haft något val.
Trots det har migrationsverket och domstolarna beslutat att personerna ska tvångsutvisas. Som boskap kommer dom att lastas för att transporteras och överlämnas till den blodtörstiga diktaturens lakejer. Gränspolisen har i uppdrag att verkställa utvisningsdomarna och kommer, som så många gånger förr, att utföra det med bravur. Vad som sedan händer med dom skyddsbehövande flyktingarna efter överlämnandet tar Sverige inget ansvar för. Och det som hänt under varje enskild asylprocess tar man heller ingen hänsyn till vid en sådan här massdeportation. Sveriges migrationsminister Tobias Billström säger allt som oftast något i stil med att ”Jag kan inte uttala mig i enskilda ärenden, men har full tillit till Migrationsverkets arbete och bedömningar”. Och det vore ju fint, om vi alla kunde förlita oss på just verkets och domstolarnas beslut som om dom vore rättssäkra.
Men så är inte fallet.
Läs vidare →