”På gud!”. ”Mammas!”. ”Jag svär!”. Killen mittemot mig på tunnelbanan är exhalterad över någonting i telefon. Han ser ut att vara ungefär 16, med ursprung från ett östafrikanskt land. Hans brytning får mig att anta att han kommer från någon av förorterna bortom Globen, där jag nu har stigit på. Är han så här upphestad över en tjej, en fest eller någon kompis? Nej, det handlar om en bok.
”Det står i tidningen att han sagt att Guardiola inte har några cojones. Wallah. Det här kommer bli den första bok jag läser.” Han ser glad och stolt ut.  Zlatans bok ”Jag är Zlatan” har redan innan den har släppts hajpats upp till skyarna via tidningar som har publicerat kortare bitar och citat nästan dagligen i över en vecka. Vår fascination för Zlatan är ett sedan länge debatterat och nästintill outtömligt ämne. Men mitt intresse här är mer för vad boken innebär som en symbol för människor som inte läser just böcker.
Läs vidare →